Vad ?r en l?ngivare i sista hand?

26 augusti 2019

Vad ?r en instans som l?nar ut pengar i sista hand, en l?ngivare i sista hand?

En l?ngivare i sista hand ?r n?gon du kan v?nda dig till n?r du desperat beh?ver medel och du har utt?mt alla andra m?jligheter.? Banker v?nder sig till sin l?ngivare i sista hand n?r de inte kan f? den finansiering de beh?ver f?r sin dagliga verksamhet. S?dant kan h?nda i tider n?r banker inte riktigt v?gar l?na ut pengar till varandra och m?nga m?nniskor helt pl?tsligt vill ta ut sina pengar.

I s?dana situationer kan centralbanker agera som l?ngivare i sista hand. Centralbanker har traditionellt spelat den rollen eftersom de prim?rt ansvarar f?r att de finansiella marknaderna fungerar smidigt och att det finansiella systemet ?r stabilt. P? s? vis kan de skydda m?nniskor och f?retag fr?n de sv?righeter som kan uppst? om banker f?r problem.

Vem ?r l?ngivare i sista hand f?r euroomr?det?

ECB och de 19 nationella centralbankerna i euroomr?det har gemensamt denna uppgift?att agera som l?ngivare i sista hand.

Vilken roll har de nationella centralbankerna?

De nationella centralbankerna i euroomr?det ?r det sista skyddsn?tet f?r banker som inte f?r finansiering p? annat vis. Detta skyddsn?t kallas akut likviditetsst?d (emergency liquidity assistance, (ELA)). Inom euroomr?det tillhandah?lls akut likviditetsst?d av den nationella centralbanken i det land d?r banken som har problem ?r baserad. Det ?r ?ven den nationella centralbanken som st?r f?r eventuella kostnader och risker som kan uppst?.

Vilken roll har ECB?

Det ?r de nationella centralbankerna som ansvarar f?r att tillhandah?lla akut likviditetsst?d men ECB st?r f?r kontroll och ?versyn. ECB-r?det kan begr?nsa eller inv?nda mot att akut likviditetsst?d ges om tv? tredjedelar av dess ledam?ter mots?tter sig det. De f?r dock endast g?ra inv?ndningar om de tror att akut likviditetsst?d skulle inverka p? ECB:s penningpolitik eller p?verka Eurosystemets m?l och uppgifter.

S? betyder det att banker i sv?righeter?alltid r?ddas?

Nej. S? ?r det inte. Det finns ingen garanti att en bank f?r akut likviditetsst?d fr?n sin nationella centralbank. Det finns strikta regler och vissa villkor som ska uppfyllas.

N?dfallskrediter ?r inte f?r alla.

Akut likviditetsst?d beviljas endast banker som ?r solventa.

F?r att kvalificeras som mottagare av akut likviditetsst?d kan banker ha likviditetsbrist men de m?ste vara solventa. Att vara illikvid inneb?r att banker i dagsl?get kan ha problem att ?terbetala pengar till sina kunder. Att vara solvent?inneb?r att de kan g?ra det p? lite l?ngre sikt. En bank kan ha f?tt likviditetsproblem och ?nd? vara solvent?om det finns tillg?ngar som ?r bundna p? l?ngre sikt, t.ex. l?ngfristigt l?n.

N?dfallskrediter ?r endast tillf?lliga.

Akut likviditetsst?d ?r endast tillf?lliga.

Precis som namnet s?ger ?r akut likviditetsst?d?avsedda f?r ett akut l?ge?och kan bara beviljas vid of?rutsedda omst?ndigheter. N?r l?get ?ter normaliseras avslutas?det akut likviditetsst?det?och ska betalas tillbaka.

N?dfallskrediter kostar.

Akut likviditetsst?d kostar.

Nationella centralbanker accepterar s?kerheter som ?r av l?gre kvalitet f?r akut likviditetsst?d ?n f?r finansiering som inte ?r akut. I och med att detta ?kar deras risker g?r centralbankerna ett v?rderingsavdrag p? denna s?kerhet och tar ut en h?gre r?nta fr?n bankerna.

Centralbankerna ?r medvetna om att banker kan vara frestade att ta fler eller h?gre risker om de vet att n?gon alltid kommer till deras r?ddning om de inte kan betala sina skulder. Det kallas f?r moralisk risk. Om de regler som beskrivits ovan f?ljs bidrar det till att minska risken f?r moralisk risk.

Varf?r ?r det viktigt att bankerna har en l?ngivare i sista hand?

?ven om en bank ?r solvent kan den drabbas av problem om den inte klarar av att m?ta kraven fr?n kunder och kreditgivare p? kort sikt. Risken blir d? att?kunderna inte tror att deras pengar ?r s?kra och vill ta ut sina pengar. Detta kan leda till en uttagsanstormning (en s? kallad bank run). D? kan banken g? i konkurs. Konsekvenserna av detta kan bli vidstr?ckta.

  • M?nniskor kan bli arbetsl?sa. Om en bank g?r i konkurs kan det leda till f?retagsstopp. Det betyder t.ex. att f?retag inte kan betala l?ner eller k?pa r?varor, och f?ljaktligen kan f? problem att h?lla ig?ng f?retaget.
  • Effekterna kan sprida sig. Bankerna ?r?sammanl?nkade och problem i en bank kan spridas till andra. Mycket snabbt skulle ?ven bankkunder fr?n andra banker drabbas. Konsekvenserna skulle bli omfattande f?r f?retag, arbetstillf?llen och sparare och s? sm?ningom f?r hela samh?llsekonomin. Har det g?tt s? l?ngt blir det oftast skattebetalarna som f?r st? f?r notan.

Kort sagt, m?nga sv?righeter kan undvikas om en centralbank agerar som l?ngivare i sista hand.

Men v?nta! Vad h?nder om det ?r en stat som drabbas av finansiella sv?righeter och inte en bank? Ger centralbanker ?ven akut likviditetsst?d i s?dana fall?

Nej, det g?r de inte och det ?r inte heller till?tet i euroomr?det. Om en stat skulle beg?ra akut likviditetsst?d?fr?n en centralbank skulle det ?ventyra centralbankens m?jlighet att uppr?tth?lla prisstabilitet och skada dess oberoende st?llning. Det ?r d?rf?r som det enligt f?rdraget om Europeiska unionens funktionss?tt inte ?r till?tet f?r ECB och de nationella centralbankerna att finansiera regeringar.

北京pk赛车10官网