ECB logo
Menu

1 F?rvaltningsber?ttelse

1.1 Syftet med ECB:s f?rvaltningsber?ttelse

F?rvaltningsber?ttelsen[1] ?r en integrerad del av ECB:s ?rsbokslut och ?r utformad att ge l?sarna bakgrundsinformation om ?rsredovisningen.[2] Med tanke p? att ECB:s aktiviteter och transaktioner genomf?rs f?r att st?dja m?len f?r dess politik b?r de finansiella positionerna och resultaten beaktas i samband med dess ?tg?rder.

F?ljaktligen presenterar f?rvaltningsber?ttelsen ECB:s viktigaste verksamhet och transaktioner och hur dessa p?verkar ?rsredovisningen. I den analyseras vidare de viktigaste h?ndelserna i balansr?kningen och i resultatr?kningen under ?ret och den inneh?ller information om ECB:s finansiella resurser. Och slutligen beskrivs riskmilj?n i vilken ECB ?r verksam, ger information om vilka finansiella och operativa risker ECB ?r exponerad f?r samt vilka policyer f?r riskhantering som anv?nds f?r att mildra dessa risker.


1.2 Verksamhet

ECB ing?r i Eurosystemet, vars fr?msta m?l ?r att uppr?tth?lla prisstabiliteten. I ECB:s viktigaste uppgifter, vilka beskrivs i ECBS-stadgan,[3] ing?r att implementera penningpolitiken i euroomr?det, genomf?ra valutatransaktioner, f?rvalta eurol?ndernas officiella valutareserver samt fr?mja ett v?lfungerande betalningssystem.

ECB ansvarar ?ven f?r att den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) fungerar enhetligt och effektivt i syfte att bedriva en ing?ende och effektiv banktillsyn och bidra till ett s?kert och sunt banksystem och till stabilitet i det finansiella systemet.

Eurosystemets penningpolitiska transaktioner redovisas i ECB:s och de nationella centralbankernas (NCB) ?rsredovisningar, vilket ?terspeglar principen om decentralisering av penningpolitikens genomf?rande i Eurosystemet. Tabell 1 nedan ger en ?versikt ?ver ECB:s viktigaste transaktioner och funktioner f?r att uppfylla sitt mandat och visar hur dessa p?verkar ECB:s ?rsredovisning.

Tabell 1

ECB:s viktigaste verksamhet och hur den p?verkar ?rsredovisningen

1) Mer information om v?rdepappersutl?ning finns p? ECB:s webbplats.
2) Mer information om Target2 finns p? ECB:s webbplats.


1.3 Finansiell utveckling

1.3.1 Balansr?kning

ECB:s balansr?kning v?xte kraftigt under 2015–2018 p? grund av k?p av v?rdepapper inom ramen f?r programmet f?r k?p av tillg?ngar (APP)[4].

ECB:s totala tillg?ngar ?kade med 10 miljarder euro till 457,1 miljarder euro 2019. Denna ?kning berodde fr?mst p? i) ?kningen i marknadsv?rde f?r ECB:s ”Valutareserver” p? grund av ?kningen i guldpriset och apprecieringen av US-dollar och japanska yen gentemot euron under ?rets lopp, och ii) ?kningen i v?rde f?r utel?pande sedlar.[5]

Diagram 1

Huvudkomponenter i ECB:s balansr?kning

(miljarder euro)

K?lla: ECB.

V?rdepapper i euro som innehas f?r penningpolitiska syften utgjorde 55 procent av ECB:s totala tillg?ngar vid slutet 2019. I denna balanspost ing?r v?rdepapper som ECB k?pt inom programmet f?r v?rdepappersmarknaderna (SMP), de tre programmen f?r k?p av s?kerst?llda obligationer (CBPP1, CBPP2 och CBPP3), samt ABSPP och PSPP. Under 2019 ?terinvesterade ECB kapitalbeloppen fr?n f?rfallande v?rdepapper i dess APP-portf?ljer i sin helhet. Ut?ver detta ?terupptog ECB den 1 november 2019 nettok?p av v?rdepapper inom APP baserat p? ECB-r?dets beslut av den 12 september 2019 om Eurosystemets totala m?natliga f?rv?rv[6] och i enlighet med f?rhandsbest?mda godtagbarhetskriterier.

Per slutet av 2019 har ECB:s v?rdepappersportf?lj f?r penningpolitiska syften minskat med 1,3 miljarder euro till 250,4 miljarder euro (se diagram 2), fr?mst p? grund av inl?sen av v?rdepapper som innehas inom SMP, CBPP1 och CBPP2. Den totala minskningen i dessa innehav uppgick till 2,2 miljarder euro. Minskningen i PSPP-portf?ljen p? 0,1 miljard euro berodde fr?mst p? nettoeffekten av avskrivningen av ?verkurser och underkurser[7] p? v?rdepapperen i portf?ljen, som mer ?n uppv?gde de nettok?p som gjorts under de tv? sista m?naderna 2019.

Diagram 2

V?rdepapper som innehas i penningpolitiska syften

(miljarder euro)

K?lla: ECB.

Under 2019 ?kade det totala v?rdet i euro p? ECB:s valutareservportf?lj, som best?r av guld, s?rskilda dragningsr?tter, US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbin, med 6,2 miljarder euro till 75,8 miljarder euro.

Ber?knat i euro ?kade ECB:s innehav av guld och guldfordringar 2019 med 3,8 miljarder euro till 22,0 miljarder euro (se diagram 3) beroende p? en ?kning i marknadspriser p? guld i eurotermer medan storleken p? dessa innehav i uns var of?r?ndrad. Denna ?kning ledde ocks? till att ECB:s v?rderegleringskonton ?kade, som f?ljaktligen gick upp med samma belopp (se avsnitt 1.3.2, ”Finansiella resurser”).

Diagram 3

Guldinnehav och guldpriser

(V?nstra skalan: miljarder EUR, h?gra skalan: priset i euro per uns finguld)

K?lla: ECB.
Anm.: ”V?rderegleringskonton f?r guld” innefattar inte de bidrag som gjorts till ECB:s v?rderegleringskonton f?r guld av de nationella centralbanker i medlemsstater som g?tt med i euroomr?det efter den 1 januari 1999, per dagen f?re deras intr?de i Eurosystemet.

ECB:s valutainnehav netto[8] i US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi ?kade m?tt i euro med 2,4 miljarder euro till 53,1 miljarder euro (se diagram 4) som resultat av ?terinvesteringen av de int?kter som erh?lls under ?ret fr?n dessa innehav och eurons depreciering mot US-dollar och japanska yen. Eurons depreciering ?terspeglas ocks? i h?gre saldon i ECB:s v?rderegleringskonton (se avsnitt 1.3.2, ”Finansiella resurser”).

Diagram 4

Innehav av utl?ndsk valuta

(miljarder euro)

K?lla: ECB.

US-dollar ?r fortfarande den st?rsta komponenten i ECB:s valutareserv och uppgick till ca 77 procent av det totala innehavet vid slutet av 2019.

ECB f?rvaltar investeringen i valutareserven enligt en tre-stegs process. Efter f?rslag fr?n avdelningen f?r ECB:s riskhantering utformas en strategisk referensportf?lj som sedan godk?nns av ECB-r?det. F?r det andra sammanst?ller ECB:s portf?ljf?rvaltare den taktiska referensportf?ljen, som godk?nns av ECB-r?det. F?r det tredje genomf?rs de dagliga investeringstransaktionerna av de nationella centralbankerna p? ett decentraliserat vis.

ECB:s valutareserv ?r huvudsakligen investerade i v?rdepapper och penningmarknadsinl?ning eller h?lls p? konton (se diagram 5). V?rdepapper i denna portf?lj v?rderas till marknadspris vid ?rets slut.

Diagram 5

Sammans?ttning av investeringar i utl?ndsk valuta.

(miljarder euro)

K?lla: ECB.

Syftet med ECB:s valutareserv ?r att finansiera potentiella interventioner p? valutamarknaden. Av denna anledning f?rvaltas ECB:s valutareserver i enlighet med tre m?ls?ttningar: (i prioritetsordning) likviditet, s?kerhet och avkastning. F?ljaktligen inneh?ller denna portf?lj huvudsakligen v?rdepapper med kort l?ptid (se diagram 6).

Diagram 6

L?ptidsprofil f?r v?rdepapper i utl?ndsk valuta.

K?lla: ECB.

Under 2019 var v?rdet p? portf?ljen f?r egna medel i stort sett of?r?ndrad (se diagram 7). Denna portf?lj best?r huvudsakligen av v?rdepapper i euro som v?rderas till marknadspris vid ?rets slut.

Diagram 7

ECB:s portf?lj f?r egna medel

(miljarder euro)

K?lla: ECB.

ECB:s portf?lj f?r egna medel h?lls som en motpost till det tecknade kapitalet, avs?ttningen f?r finansiella risker och den allm?nna reservfonden. Syftet med denna portf?lj ?r att skapa int?kter som bidrar till finansieringen av ECB:s driftskostnader som inte h?nger samman med tillsynsuppgifterna.[9] I det sammanhanget ?r f?rvaltningsm?let f?r portf?ljen med egna medel att maximera avkastningen, inom ramen f?r ett antal risklimiter. Detta resulterar i en mer diversifierad l?ptidsstruktur (se diagram 8) ?n i valutareservportf?ljen.

Diagram 8

L?ptidsprofil f?r v?rdepapper i ECB:s portf?lj f?r egna medel

K?lla: ECB.

1.3.2 Finansiella resurser

ECB:s finansiella resurser best?r av kapital, allm?n riskavs?ttning, v?rderegleringskonton och ?rets vinst. Dessa finansiella resurser i) investeras i tillg?ngar som genererar int?kter och/eller ii) anv?nds f?r att direkt uppv?ga f?rluster som uppst?r genom finansiella risker. Per den 31 december 2019 uppgick ECB:s finansiella resurser till totalt 47,7 miljarder euro (se diagram 9). Detta belopp var 5,7 miljarder euro h?gre ?n 2018, fr?mst beroende p? en ?kning i v?rderegleringskontona till f?ljd av eurons depreciering.

Diagram 9

ECB:s finansiella resurser

(miljarder euro)

K?lla: ECB.
Anm.: ”V?rderegleringskonton” inbegriper totala omv?rderingsvinster p? guld, utl?ndsk valuta och v?rdepapper men undantar v?rderegleringskontot f?r f?rm?ner efter avslutad tj?nstg?ring.

Orealiserade vinster p? guld, utl?ndsk valuta och v?rdepapper som har omv?rderats int?ktsf?rs inte i resultatr?kningen utan bokf?rs direkt p? v?rderegleringskonton p? skuldsidan av ECB:s balansr?kning. Saldona i dessa konton kan anv?ndas f?r att absorbera effekten av framtida negativa v?xelkurs- och/eller prisr?relser och st?rker s?ledes ECB:s skydd mot de underliggande riskerna. Under 2019 ?kade v?rderegleringskontona f?r guld, utl?ndsk valuta och v?rdepapper[10] med 5,1 miljarder euro till 30,2 miljarder euro, fr?mst till f?ljd av ?kningen i guldpriset och eurons depreciering mot US-dollar och japanska yen (se diagram 10).

Diagram 10

Viktigaste v?xelkurser och guldpriser under perioden 2015–2019

(procentuella f?r?ndringar vis-à-vis 2015, uppgifter vid ?rets slut)

K?lla: ECB.

Den vinst som blev resultatet av ECB:s tillg?ngar och skulder under ett visst r?kenskaps?r kan anv?ndas f?r att absorbera potentiella f?rluster som uppst?tt under samma ?r. F?r 2019 var ECB:s vinst 2,4 miljarder euro, 0,8 miljarder euro h?gre ?n 2018.

Med tanke p? dess stora exponering mot finansiella risker (se avsnitt 1.4.1, ”Finansiella risker”) h?ller ECB en avs?ttning f?r finansiella risker. Varje ?r granskas storleken p? denna avs?ttning med beaktande av ett antal faktorer, inbegripet innehavet av risktillg?ngar, ber?knat resultat f?r det kommande ?ret och en riskbed?mning. Riskavs?ttningarna, inklusive eventuella belopp i ECB:s allm?nna reservfond, f?r inte ?verstiga v?rdet av det kapital som betalats in av de nationella centralbankerna i euroomr?det. Efter fem?rsjusteringen i f?rdelningsnyckeln f?r ECB:s tecknade kapital per den 1 januari 2019 och den resulterande minskningen i vikten av de nationella centralbankerna i euroomr?det i ECB:s tecknade kapital, och med beaktande av resultaten av utv?rderingen av ECB:s exponering f?r finansiella risker, besl?t ECB-r?det att frist?lla ett belopp p? 84 miljoner euro fr?n ECB:s avs?ttning f?r finansiella risker f?r att inte ?verskrida taket p? 7,5 miljarder euro, vilket ?r lika med v?rdet p? kapitalet som inbetalats av de nationella centralbankerna i euroomr?det.

ECB:s kapital som inbetalats av nationella centralbanker inom och utanf?r euroomr?det var 7,7 miljarder euro den 31 december 2019, 81 miljoner euro mindre ?n vid slutet av 2018. Denna minskning berodde p? fem?rsjusteringen av ECB:s f?rdelningsnyckel som tr?dde i kraft den 1 januari 2019 och resulterade i en minskning i vikten av de nationella centralbankerna i euroomr?det (med fullt inbetalda andelar).

De nationella centralbankernas andelar i ECB:s tecknade kapital kommer att f?r?ndras 2020 p? grund av F?renade kungarikets uttr?de ur Europeiska unionen och Bank of Englands uttr?de ur Europeiska centralbankssystemet (ECBS). ECB:s tecknade kapital f?rblir of?r?ndrat n?r Bank of Englands andel av ECB:s tecknade kapital omf?rdelas bland nationella centralbanker inom och utanf?r euroomr?det. ECB:s inbetalade kapital kommer ocks? att f?rbli of?r?ndrat 2020, n?r de kvarvarande nationella centralbankerna t?cker upp f?r Bank of Englands ?terbetalda andel av kapitalet.

1.3.3 Resultatr?kning

Under perioden mellan 2015 och 2019 ?kade ECB:s vinst gradvis fr?n runt 1,1 miljard euro till runt 2,4 miljarder euro (se diagram 11), fr?mst beroende p? de h?gre r?nteint?kter som alstrats p? tillg?ngar i valutareserven och p? de v?rdepapper som innehas i penningpolitiska syften, vilket mer ?n uppv?gde minskningen i r?nteint?kter p? utel?pande sedlar[11] och portf?ljen med egna medel.

ECB:s vinst 2019 var 2 366 miljoner euro (2018: 1 575 miljoner euro). ?kningen p? 790 miljoner euro j?mf?rt med 2018 berodde b?de p? en ?kning i nettor?nteint?kter och p? b?ttre resultat fr?n finansiella transaktioner.

Diagram 11

Huvudkomponenter i ECB:s resultatr?kning

(Miljoner EUR)

K?lla: ECB.
Anm. ”?vriga int?kter och kostnader” best?r av ”Nettoint?kter/kostnader fr?n avgifter och provisioner”, ”Int?kter fr?n avkastning p? innehav av aktier och ?garandelar”, ”?vriga int?kter” och ”?vriga kostnader”.

ECB:s r?ntenetto ?kade med 410 miljoner euro till 2 686 miljoner euro (se diagram 12), fr?mst beroende p? h?gre r?nteint?kter p? b?de valutareserven och p? v?rdepapper som innehas i penningpolitiska syften.

Diagram 12

R?ntenetto

(Miljoner EUR)

K?lla: ECB.

R?ntenetto p? valutareserven ?kade med 190 miljoner euro till 1 052 miljoner euro, fr?mst som resultat av de h?gre r?nteint?kterna p? v?rdepapper i US-dollar.

P? grund av den trendm?ssiga ?kningen av v?rdepapper i US-dollar under st?rre delen av 2018 (se diagram 13), speciellt med kort l?ptid, f?rv?rvade ECB v?rdepapper med h?gre avkastning, och ?kade d?rigenom den genomsnittliga avkastningen p? US-dollarportf?ljen j?mf?rt med ?ret innan. Detta hade en positiv effekt p? r?nteint?kterna f?r denna portf?lj under 2019.

Diagram 13

Tv??riga statsobligationsr?ntor i USA, Japan och Kina

(procent per ?r, data vid m?nadsslut)

K?lla: ECB.

R?ntenetto p? v?rdepapper som innehas i penningpolitiska syften var 1 447 miljoner euro 2019, vilket var 212 miljoner euro h?gre ?n 2018 (se diagram 14). R?ntenettot fr?n APP-v?rdepapper ?kade med 316 miljoner euro till 1 136 miljoner euro. Denna ?kning h?rstammade huvudsakligen fr?n PSPP-portf?ljen p? grund av de ?kade genomsnittliga innehaven och den genomsnittliga avkastningen p? portf?ljen under ?ret j?mf?rt med 2018. Speciellt den genomsnittliga avkastningen fr?n portf?ljen har ?kat under de tv? senaste ?ren p? grund av i) v?rdepapper med h?gre avkastning som f?rv?rvats 2018 j?mf?rt med portf?ljens historiska genomsnittsavkastning och ii) ?terinvestering av kapitalbeloppen 2019 med h?gre avkastning ?n avkastningen fr?n inl?sta v?rdepapper. Samtidigt f?rblev avkastningen p? euroomr?dets statsobligationer i genomsnitt l?g under 2019 (se diagram 15). Det ?kade r?ntenettot fr?n APP-v?rdepapper mer ?n uppv?gde det minskade r?ntenettot p? SMP-, CBPP1- och CBPP2-portf?ljerna, vilka minskade med 104 miljoner euro till 311 miljoner euro n?r storleken p? dessa portf?ljer krympte till f?ljd av f?rfall p? v?rdepapper. Under 2019 genererade v?rdepappersinnehav i penningpolitiska syften runt 54 procent av ECB:s r?ntenetto.

Diagram 14

R?ntenetto p? v?rdepapper som innehas i penningpolitiska syften

(Miljoner EUR)

K?lla: ECB.

Diagram 15

R?ntor p? tio?riga statsobligationer i euroomr?det

(procent per ?r, data vid m?nadsslut)

K?lla: ECB.

B?de r?nteint?kter p? ECB:s andel av totalt antal eurosedlar i omlopp och r?ntekostnader f?r de nationella centralbankernas fordringar avseende ?verf?rda valutareserver var noll som resultat av den 0-procentiga r?nta som Eurosystemet anv?nder p? sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner.

?vrigt r?ntenetto minskade, fr?mst p? grund av l?gre r?nteint?kter p? portf?ljen med egna medel som resultat av den l?gr?ntemilj? som r?der i euroomr?det.

Nettoresultatet av finansiella transaktioner och nedskrivningar p? finansiella tillg?ngar uppgick till en vinst p? 176 miljoner euro (se diagram 16). Detta resultat var 322 miljoner euro h?gre ?n 2018, fr?mst beroende p? b?ttre realiserade nettoprisresultat.

F?r 2019 redovisades en realiserad nettoprisvinst p? f?rs?ljningar av v?rdepapper, fr?mst beroende p? prisvinster p? US-dollardenominerade v?rdepapper i och med att den l?gre avkastningen p? US-dollardenominerade statsobligationer under ?ret hade en positiv effekt p? marknadsv?rdet av dessa innehav.

Diagram 16

Realiserade resultat och nedskrivningar

(Miljoner EUR)

K?lla: ECB.

Vidare frist?lldes ett belopp p? 84 miljoner euro fr?n ECB:s allm?nna riskavs?ttning till resultatr?kningen den 31 december 2019 f?r att inte ?verskrida taket f?r allm?nna riskavs?ttningar som fastst?llt av det inbetalade kapitalet fr?n nationella centralbanker i euroomr?det (se avsnitt 1.3.2, ”Finansiella resurser”).

ECB:s totala driftskostnader, inbegripet depreciering och sedelproduktion, ?kade med 42 miljoner euro till 1 156 miljoner euro (se diagram 17). ?kningen j?mf?rt med 2018 beror fr?mst p? h?gre personalkostnader till f?ljd av i) den h?gre genomsnittliga personalstyrkan 2019, fr?mst inom banktillsyn, och ii) de h?gre kostnaderna avseende l?ngfristiga f?rm?ner, huvudsakligen p? grund av den l?gre diskonteringsr?nta som anv?ndes f?r den aktuariella v?rderingen i slutet av 2019. Mot bakgrund av implementeringen av den nya policyn f?r leasingavtal 2019 har hyreskostnader vid leasingavtal, tidigare redovisade som administrativa kostnader, nu b?rjat redovisas som depreciering. Till f?ljd av detta var administrativa kostnader l?gre, medan deprecieringskostnaderna var h?gre ?n f?rra ?ret. Administrativa kostnader minskade ocks? p? grund av l?gre f?rmedlingskostnader och externa konsulter.

Kostnader f?r banktillsyn t?cks helt av ?rliga avgifter som tas ut av de enheter som st?r under tillsyn.[12]

Diagram 17

Driftskostnader och utgifter f?r banktillsyn

(Miljoner EUR)

K?lla: ECB.
Anm. Driftskostnader delas mellan centralbanks- och tillsynsverksamhet Kostnader f?r de gemensamma tj?nster som tillhandah?lls av ECB:s st?djande aff?rsomr?den f?rdelas mellan dessa tv? kategorier. Dessa gemensamma st?dtj?nster tillhandah?lls av ECB:s befintliga verksamhetsomr?den, inbegripet. lokaler, personaladministration, administration, budgetering och kontroll, redovisning, r?ttstj?nst, kommunikation och ?vers?ttning, internrevision, statistik och IT-tj?nster.


1.4 Riskhantering

Riskhantering ?r en viktig del av ECB:s verksamhet och bedrivs kontinuerligt genom en process som ska 1) identifiera och bed?ma risker, 2) granska riskstrategin och riskpolicy, 3) vidta ?tg?rder f?r att mildra risker och 4) och ?vervaka och rapportera risker. Samtliga av dessa delar underst?djs av effektiva metoder, processer och system.

Bild 1

Riskhanteringscykel

ECB exponeras mot b?de finansiella och operativa risker. F?ljande avsnitt fokuserar p? dessa risker, ursprung och till?mpliga ramar f?r riskkontroll.

1.4.1 Finansiella risker

Direktionen l?gger fram f?rslag om policyer och f?rfaranden som s?kerst?ller en l?mplig grad av skydd mot de finansiella risker ECB ?r exponerad mot. Riskhanteringskommittén (RMC), som best?r av experter fr?n Eurosystemets centralbanker, bidrar bl.a. till ?vervakning, m?tning och rapportering av finansiella risker som ?r relaterade till Eurosystemets balansr?kning och definierar och granskar d?rmed sammanh?ngande metoder och ramverk. P? s? vis hj?lper RMC de beslutsfattande organen att s?kerst?lla en l?mplig skyddsniv? f?r Eurosystemet.

Finansiella risker uppst?r p? grund av ECB:s k?rnaktiviteter och exponeringar i samband med dessa. De riskkontrollramar och gr?nser som ECB till?mpar f?r att hantera sin riskprofil varierar f?r olika typer av transaktioner och ?terspeglar policy eller investeringsm?l f?r de olika portf?ljerna och de underliggande tillg?ngarnas riskegenskaper.

F?r att bed?ma riskerna anv?nder ECB en egenutvecklad riskbed?mningsteknik. Dessa tekniker bygger p? ett system f?r en samf?lld simulering av marknads- och kreditrisker. De viktigaste koncepten, teknikerna och antagandena f?r riskm?tten bygger p? branschstandarder och tillg?ngliga marknadsdata. Riskerna kvantifieras vanligtvis med f?rv?ntat underskott (Expected Shortfall (ES)),[13] uppskattat till 99 procents konfidensgrad, ?ver en tidshorisont p? ett ?r. Tv? metoder anv?nds f?r att ber?kna risk: i) en bokf?ringsm?ssig strategi, varvid ECB:s v?rderegleringskonton betraktas som en buffert i ber?kningen av riskuppskattning, i linje med alla till?mpliga redovisningsregler och ii) en finansiell strategi, varvid v?rderegleringskontona inte betraktas som en buffert i riskber?kningen. ECB ber?knar ?ven andra riskm?tt p? olika konfidensniv?er, g?r analyser av k?nslighets- och stresscenarier och utv?rderar l?ngfristiga framtidsbed?mningar av exponeringar och int?kter i syfte att f? en helt?ckande bild av riskerna.[14]

ECB:s totala risker minskade under ?ret I slutet av 2019 uppgick de totala finansiella riskerna f?r alla ECB:s portf?ljer tillsammans, uppm?tt enligt ES p? 99 procents konfidensniv?, ?ver en tidshorisont p? ett ?r, till 8,1 miljarder euro, vilket var 1,1 miljarder euro l?gre ?n riskbed?mningen i slutet av 2018. Minskningen ?terspeglar l?gre valuta- och r?nterisker i ECB:s investeringsportf?ljer, f?rb?ttringar i kreditkvalitet och v?rdepapper i ECB:s portf?ljer och inl?sen av v?rdepapper som innehas inom SMP, CBPP1 och CBPP2.

Kreditrisker uppst?r fr?n ECB:s penningpolitiska portf?ljer, portf?ljinnehav avseende egna medel i euro och valutareserv. ?ven om v?rdepapper som innehas i penningpolitiska syften v?rderas till upplupet anskaffningsv?rde med avdrag f?r eventuell v?rdeminskning, ?r de, i avsaknad av f?rs?ljning, inte f?rem?l f?r prisf?r?ndringar associerade med kreditmigrering. De ?r dock f?rem?l f?r risk f?r kreditfallissemang. Portf?ljinnehav avseende egna medel i euro samt valutareserver v?rderas till marknadspriser och ?r s?ledes f?rem?l f?r risk f?r kreditmigrering och risk f?r kreditfallissemang. Kreditrisken minskade j?mf?rt med f?rra ?ret p? grund av f?rb?ttringar i kreditkvaliteten i flera europeiska l?nder och inl?sen av SMP-innehav.

Kreditrisker mildras fr?mst genom anv?ndning av godtagbarhetskriterier, f?rfaranden f?r tillb?rlig aktsamhet och limiter som varierar fr?n portf?lj till portf?lj.

Valutarisker och r?varurisker uppst?r fr?n ECB:s valuta- och guldinnehav. Valutarisken minskade j?mf?rt med f?reg?ende ?r p? grund av h?gre v?rderegleringskonton, vilka fungerar som buffertar mot negativa valutakurs- och guldprisr?relser.

Med h?nsyn till vilken politisk roll dessa tillg?ngar har, s?krar ECB inte d?rmed sammanh?ngande valuta- och r?varurisker. Dessa risker d?mpas ist?llet genom f?rekomsten av v?rderegleringskonton och diversifiering av innehav mellan olika valutor och guld.

ECB:s valutareserv och portf?ljinnehav av egna medel denominerade i euro ?r huvudsakligen investerade i r?nteb?rande v?rdepapper med fast avkastning och f?rem?l f?r marknadsr?nterisk, i och med att de v?rderas till marknadspris. ECB:s innehav av valutareserver ?r fr?mst investerade i tillg?ngar med relativt korta l?ptider (se diagram 6 i avsnitt 1.3.1, ”Balansr?kning”) medan tillg?ngar i portf?ljen f?r egna medel generellt har l?ngre l?ptider (se diagram 8 i avsnitt 1.3.1, ”Balansr?kning”). Denna riskkomponent, uppm?tt under bokf?ringsmetoden, minskade j?mf?rt med 2018, vilket ?terspeglade utvecklingen i marknadsf?rh?llandena.

ECB:s marknadsr?nterisk d?mpas genom tillg?ngsf?rdelning och v?rderegleringskonton.

ECB ?r ocks? exponerad mot risken f?r obalanser mellan den r?nta som erh?lls p? tillg?ngar och den r?nta som betalas p? skulder, vilket p?verkar r?ntenettot. Denna risk ?r inte direkt kopplad till n?gon viss portf?lj utan snarare till hur ECB:s hela balansr?kning ?r uppbyggd, s?rskilt f?rekomsten av obalanser mellan tillg?ngar och skulder vad g?ller l?ptid och avkastning. Denna risk ?vervakas genom framtidsbed?mningar om ECB:s l?nsamhet, vilka indikerar att ECB f?rv?ntas forts?tta tj?na ett r?ntenetto under de kommande ?ren.

Denna typ av risk hanteras genom tillg?ngsallokering och mildras ytterligare genom f?rekomsten av icke-r?nteb?rande skulder i ECB:s balansr?kning.

1.4.2 Operativ risk

ECB:s operativa riskhantering[15] (ORM) omfattar alla icke-finansiella risker.

Direktionen har ansvaret f?r och godk?nner ORM:s policy och ramverk. Kommittén f?r operativa risker (ORC) st?der direktionen i dess tillsynsarbete i hanteringen av operativa risker vid ECB. ORM ?r en integrerad del av ECB:s ledningsstruktur[16] och ledningsprocesser.

Huvudsyftet med ECB:s ramverk f?r hantering av operativa risker (ORM) ?r att bidra till att s?kerst?lla att ECB uppfyller sina uppdrag och m?l samt skyddar sitt anseende och sina tillg?ngar mot f?rlust, missbruk och skada. Enligt ramverket f?r hantering av operativ risk ansvarar varje verksamhetsomr?de f?r att identifiera, bed?ma, reagera p?, rapportera och ?vervaka sina operativa risker, incidenter och kontroller. ECB:s policy f?r risktolerans ger v?gledning f?r strategier f?r riskrespons och f?rfaranden f?r riskacceptans. Den ?r l?nkad till en ”five-by-five risk matrix” baserad p? skalor f?r sannolikhet och p?verkan och med anv?ndning av kvalitativa och kvantitativa kriterier.

Den milj? i vilken ECB arbetar blir alltmer komplex och inneb?r allt fler hot och det finns en m?ngd operativa risker som h?nger samman med den dagliga verksamheten. De fr?msta orosk?llorna f?r ECB omfattar ett spektrum av icke-finansiella risker beroende p? m?nniskor, information, system, processer/f?rfaranden och externa utomst?ende operat?rer. F?ljaktligen har ECB inr?ttat f?rfaranden f?r att underl?tta l?pande och effektiv hantering av de operativa riskerna och f?r att integrera riskinformation i beslutsprocessen. ECB l?gger fokus p? att bli mer motst?ndskraftig. Vidare har beredskapsplaner uppr?ttats f?r att s?kerst?lla fortsatt drift av kritiska operativa funktioner.


2 ECB:s ?rsredovisning

2.1 Balansr?kning per den 31 december 2019

Anm. Totalsummorna i ?rsredovisningen och i de tabeller som presenteras i noterna kan avvika fr?n delsummorna p? grund av avrundning. Siffrorna 0 och (0) indikerar positiva respektive negativa belopp som avrundats till noll medan ett bindestreck (-) indikerar noll.


2.2 Resultatr?kning f?r det ?r som avslutades den 31 december 2019

Frankfurt am Main, 11 februari 2020
Europeiska centralbanken

Christine Lagarde
ordf?rande


2.3 Redovisningsprinciper

Uppst?llning och presentation av ?rsredovisningen

ECB:s ?rsredovisning har uppr?ttats i enlighet med nedanst?ende redovisningsprinciper,[17] vilka ECB-r?det anser ge en r?ttvis presentation av ?rsredovisningen och samtidigt ?terspegla en centralbanks verksamhet.

Redovisningsprinciper

F?ljande redovisningsprinciper har till?mpats: ekonomisk realitet och ?ppenhet, f?rsiktighetsprincipen, h?ndelser efter balansr?kningens uppr?ttande, v?sentlighetsprincipen, bokf?ringsm?ssiga grunder, fortlevnadsprincipen samt konsekvens och j?mf?rbarhet.

Redovisning av tillg?ngar och skulder

En tillg?ng eller skuld tas endast upp i balansr?kningen om det ?r sannolikt att ett eventuellt framtida ekonomiskt resultat med anknytning till tillg?ngen eller skulden kommer att utg?ra ett fl?de till eller fr?n ECB, om i princip alla risker och r?ttigheter med anknytning till tillg?ngen eller skulden har ?verl?tits till ECB och om det ?r m?jligt att p? ett tillf?rlitligt s?tt bed?ma kostnaden f?r eller v?rdet p? tillg?ngen.

Redovisningsgrunder

R?kenskaperna har uppr?ttats p? grundval av historiska anskaffningsv?rden, anpassade f?r att inbegripa marknadsv?rdering av oms?ttbara v?rdepapper (utom v?rdepapper som h?lls f?r penningpolitiska syften), guld och alla ?vriga tillg?ngar och skulder i utl?ndsk valuta i och utanf?r balansr?kningen.

Transaktioner i finansiella tillg?ngar och skulder ?terspeglas i r?kenskaperna den dag de avvecklades.

Med undantag f?r v?rdepapperstransaktioner avista bokf?rs transaktioner i finansiella instrument i utl?ndsk valuta p? konton utanf?r balansr?kningen p? aff?rsdagen. P? avvecklingsdagen ?terf?rs beloppen bokf?rda utanf?r balansr?kningen och bokf?ring sker i balansr?kningen. K?p och f?rs?ljning av valuta p?verkar nettovalutapositionen p? aff?rsdagen och realiserade resultat fr?n f?rs?ljningar ber?knas ocks? p? aff?rsdagen. Upplupen r?nta, ?verkurser och underkurser som h?r till finansiella instrument i utl?ndsk valuta ber?knas och bokf?rs dagligen, och valutapositionen p?verkas ocks? dagligen av dessa upplupna kostnader.

Guld och tillg?ngar och skulder i utl?ndsk valuta

Tillg?ngar och skulder i utl?ndsk valuta omr?knas till euro till den valutakurs som g?ller p? balansdagen. Int?kter och utgifter r?knas om till den valutakurs som g?llde p? bokf?ringsdagen. Omv?rderingen av tillg?ngar och skulder i utl?ndsk valuta, inbegripet instrument i och utanf?r balansr?kningen, sker valuta f?r valuta.

Omv?rdering till marknadspris f?r tillg?ngar och skulder i utl?ndsk valuta behandlas skilt fr?n valutakursomv?rderingen.

Guld v?rderas till aktuellt marknadspris vid balansdagen. Ingen ?tskillnad g?rs mellan pris- och valutakursrelaterade omv?rderingseffekter f?r guld. Ist?llet redovisas en samlad guldomv?rderingseffekt, baserad p? priset i euro per uns finguld, vilket f?r r?kenskaps?ret 2019 ber?knades utifr?n valutakursen mellan euro och US-dollar den 31 december 2019.

S?rskilda dragningsr?tter (SDR) definieras i termer av en valutakorg och v?rdet p? denna korg ber?knas som en viktad summa av v?xelkurserna f?r fem stora valutor (US-dollar, euro, kinesiska renminbi, japanska yen och brittiska pund). ECB:s innehav av SDR omr?knades till euro genom att anv?nda v?xelkursen f?r euro per SDR per den 31 december 2019.

V?rdepapper

V?rdepapper som innehas i penningpolitiska syften
Aktuellt v?rdepapperinnehav f?r penningpolitiska syften redovisas till upplupet anskaffningsv?rde med avdrag f?r eventuell v?rdeminskning.

?vriga v?rdepapper
Marknadsnoterade v?rdepapper (andra ?n s?dana som h?lls f?r penningpolitiska syften) och liknande tillg?ngar v?rderas var och en f?r sig antingen till de mittpriser som r?der p? marknaden eller p? basis av den relevanta avkastningskurvan p? balansdagen, v?rdepapper f?r v?rdepapper. Optioner inb?ddade i v?rdepapper separeras inte i v?rderingssyfte. F?r r?kenskaps?ret 2019 anv?ndes marknadens mittpriser per den 30 december 2019. Illikvida v?rdepapper och andra aktieinstrument som innehas som fasta investeringar v?rderas till anskaffningsv?rdet med h?nsyn tagen till v?rdeminskning.

Resultatavr?kning

Int?kterna och kostnaderna redovisas under den period d? de erh?lls eller uppst?r.[18] Realiserade vinster och f?rluster fr?n f?rs?ljning av valuta, guld och v?rdepapper f?rs till resultatr?kningen. S?dana vinster och f?rluster ber?knas med hj?lp av genomsnittskostnadsmetoden f?r varje enskild tillg?ng.

Orealiserade vinster betraktas inte som int?kter utan bokf?rs direkt p? ett v?rderegleringskonto.

Orealiserade f?rluster f?rs till resultatr?kningen om de vid ?rsslutet ?verstiger de tidigare omv?rderingsvinster som bokf?rts p? det motsvarande v?rderegleringskontot. S?dana orealiserade f?rluster i ett visst v?rdepapper, en viss valuta eller guld nettas inte mot orealiserade vinster i andra v?rdepapper, valutor eller guld. Vid s?dana eventuella orealiserade f?rluster p? n?gon post som f?rts till resultatr?kningen justeras den genomsnittliga kostnaden f?r den posten till den valuta- eller marknadskurs som g?ller vid slutet av ?ret. Orealiserade f?rluster p? r?nteswappar som f?rs till resultatr?kningen vid ?rets slut amorteras under de efterf?ljande ?ren.

V?rdeminskningsf?rluster f?rs till resultatr?kningen och ?terf?rs inte under f?ljande r?kenskaps?r s?vida inte v?rdeminskningarna reducerats och minskningen kan h?nf?ras till en konkret h?ndelse som intr?ffade efter det att v?rdeminskningen f?rst bokf?rdes.

?verkurser eller underkurser p? v?rdepapper amorteras ?ver v?rdepapperens ?terst?ende l?ptid.

Reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner ?r transaktioner varigenom ECB k?per eller s?ljer tillg?ngar enligt ett repoavtal eller l?nar ut medel mot s?kerheter.

Genom ett repoavtal s?ljs v?rdepapper mot kontanter med ett samtidigt avtal att ?terk?pa dem fr?n motparten till fastst?llt pris och datum. Repoavtal har i balansr?kningen redovisats som inl?ning mot s?kerhet p? skuldsidan. V?rdepapper som s?ljs genom ett s?dant avtal ligger kvar i ECB:s balansr?kning.

Genom ett omv?nt repoavtal k?ps v?rdepapper mot kontanter med ett samtidigt avtal om att s?lja tillbaka dem till motparten till ett fastst?llt pris och datum. Omv?nda repoavtal redovisas i balansr?kningen som l?n mot s?kerhet p? tillg?ngssidan i balansr?kningen men inkluderas inte i ECB:s v?rdepappersinnehav.

Reverserade transaktioner (inklusive transaktioner med v?rdepappersl?n), som genomf?rs inom ramen f?r ett program som tillhandah?lls av en specialiserad institution, redovisas endast i balansr?kningen n?r s?kerheterna har st?llts i form av kontanter och dessa kontanter inte har investerats.

Instrument utanf?r balansr?kningen

Valutainstrument, det vill s?ga terminstransaktioner i utl?ndsk valuta och terminsledet f?r valutaswappar samt andra valutainstrument som inbegriper framtida v?xling av en valuta mot en annan, inr?knas i nettovalutapositionen vid ber?kningen av valutakursvinster och valutakursf?rluster.

R?nteinstrument omv?rderas post f?r post. Dagliga f?r?ndringar i marginals?kerheterna p? ?ppna r?nteterminskontrakt och r?nteswappar som clearas via en central motpart bokf?rs i resultatr?kningen. V?rderingen av v?rdepappersterminer och r?nteswappar som inte clearas via en central motpart g?rs av ECB baserat p? allm?nt accepterade v?rderingsmetoder under anv?ndning av k?nda marknadspriser och -r?ntor s?v?l som diskonteringsfaktorer fr?n avvecklingsdag till v?rderingsdag.

H?ndelser efter balansr?kningens uppr?ttande

Tillg?ngar och skulder justeras s? att de tar h?nsyn till h?ndelser som intr?ffar mellan balansdagen f?r ?rsbokslutet och det datum d? direktionen godk?nner att ECB:s ?rsbokslut ?verl?mnas till ECB-r?det f?r godk?nnande, om dessa h?ndelser i v?sentlig grad p?verkar v?rdet p? tillg?ngarna eller skulderna per balansdagen.

Viktiga h?ndelser efter balansr?kningens uppr?ttande som inte p?verkar v?rdet p? tillg?ngarna eller skulderna per balansdagen redog?rs f?r i noterna.

Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet

Positioner inom ECBS uppkommer huvudsakligen genom gr?ns?verskridande betalningar i EU som avvecklas i centralbankspengar i euro. Dessa transaktioner initieras f?r det mesta av privata enheter (dvs. kreditinstitut, f?retag och privatpersoner). Transaktionerna avvecklas i Target2 (Transeuropeiskt automatiserat system f?r bruttoavveckling av betalningar i realtid) och ger upphov till bilaterala balanser i EU-centralbankernas Target2-konton. Dessa bilaterala saldon nettas och ?verf?rs dagligen till ECB, vilket ger varje nationell centralbank en enda bilateral nettoposition gentemot ECB. Betalningar som g?rs av ECB och avvecklas i Target2 p?verkar ocks? den bilaterala nettopositionen. Denna position i ECB:s r?kenskaper representerar varje nationell centralbanks nettofordran eller nettoskuld gentemot resten av ECBS. Eurosystemssaldon f?r nationella centralbanker inom euroomr?det gentemot ECB som h?rr?r fr?n Target2, s?v?l som andra Eurosystemssaldon i euro (t.ex. ECB:s interimistiska vinstf?rdelning till nationella centralbanker), redovisas p? ECB:s balansr?kning som en nettopost f?r fordringar eller skulder antingen under ”?vriga fordringar inom Eurosystemet (netto)” eller ”?vriga skulder inom Eurosystemet (netto)”. ECBS-saldon f?r centralbanker utanf?r euroomr?det gentemot ECB som h?rr?r fr?n deras deltagande i Target2[19] redovisas under posten ”Skulder i euro till hemmah?rande utanf?r euroomr?det”.

Eurosystemssaldon avseende f?rdelningen av eurosedlar inom Eurosystemet redovisas netto som en tillg?ngspost under ”Skulder relaterade till f?rdelning av eurosedlar inom Eurosystemet” (se ”Utel?pande sedlar” nedan).

Eurosystemssaldon avseende ?verf?ringar av valutareserver till ECB fr?n nationella centralbanker som ansluter sig till Eurosystemet ?r denominerade i euro och redovisade under ”Skulder motsvarande ?verf?ringen av valutareserver”.

Anl?ggningstillg?ngar

Anl?ggningstillg?ngar, inklusive immateriella tillg?ngar men med undantag f?r mark och konstverk, redovisas till anskaffningsv?rde minus avskrivning. Mark och konstverk v?rderas till anskaffningsv?rdet. ECB:s huvudbyggnad v?rderas till anskaffningsv?rdet minus avskrivning med h?nsyn tagen till v?rdeminskning. Vad g?ller avskrivningen av ECB:s huvudbyggnad h?nf?rs kostnader till l?mpliga tillg?ngskomponenter som skrivs av i enlighet med uppskattningar av deras ekonomiska livsl?ngd. V?rdeminskning ber?knas utifr?n en linj?r avskrivning under den period som tillg?ngen f?rv?ntas vara i drift efter f?rv?rvet, med b?rjan i det f?rsta kvartalet efter det att tillg?ngen kan anv?ndas. De huvudsakliga tillg?ngsklassernas ekonomiska livsl?ngd ?r:

Avskrivningstiden f?r kapitaliserade renoveringsarbeten f?r ECB:s nuvarande hyreslokaler har justerats f?r att ta h?nsyn till h?ndelser som p?verkar den tid som den ber?rda tillg?ngen f?rv?ntas vara i drift.

ECB utf?r ett ?rligt v?rdeminskningstest f?r sin huvudbyggnad och sina nyttjander?tter avseende kontorsbyggnader (se ”Leasing” nedan) baserat p? Internationella redovisningsstandarden (IAS) 36 ”Nedskrivning”. Om en nedskrivningsindikator identifieras, som signalerar att tillg?ngen kan ha minskat i v?rde, g?rs en uppskattning av det ?tervinningsbara beloppet. En nedskrivningsf?rlust bokf?rs i resultatr?kningen om det ?tervinningsbara beloppet ?r l?gre ?n det bokf?rda nettov?rdet.

Anl?ggningstillg?ngar som kostat mindre ?n 10 000 euro skrivs av under ink?ps?ret.

Anl?ggningstillg?ngar som uppfyller kapitaliseringskraven, men fortfarande ?r under konstruktion eller utveckling, redovisas under posten ”Tillg?ngar under uppf?rande”. Relaterade kostnader f?rs ?ver till de relevanta posterna f?r anl?ggningstillg?ngar n?r tillg?ngarna v?l kan brukas f?r avsett ?ndam?l.

Leasing

F?r all leasing som innefattar materiella tillg?ngar redovisas de relaterade nyttjander?tterna och leasingskulderna i balansr?kningen vid p?b?rjandedatumet. De inkluderas under ”Materiella och immateriella anl?ggningstillg?ngar” respektive ”Diverse” (skulder).

Nyttjander?tter ?r redovisade till anskaffningsv?rde minus v?rdeminskning. Nyttjander?tter avseende kontorsbyggnader anges minus eventuella f?rluster (se ”Anl?ggningstillg?ngar” ovan om ?rliga v?rdeminskningstest). Avskrivning ber?knas linj?rt fr?n p?b?rjandedatumet till antingen ”slutet av nyttjandeperioden f?r nyttjander?tten eller slutet av leasingtiden, beroende p? vad som intr?ffar f?rst”.

Leasingskulden v?rderas till att b?rja med genom nuv?rdet av framtida leasingbetalningar (omfattande endast leasingkomponenter), diskonterat med ECB:s marginella l?ner?nta. D?refter v?rderas leasingskulden till upplupet anskaffningsv?rde med anv?ndning av effektivr?ntemetoden. Relaterade r?ntekostnader redovisas i resultatr?kningen under ”?vriga r?ntekostnader”. N?r det uppst?r en f?r?ndring i framtida leasingbetalningar p? grund av en ?ndring av ett index eller annan omv?rdering av det existerande kontraktet, omv?rderas ?ven leasingavgiften. En omv?rdering resulterar i en motsvarande justering av det bokf?rda v?rdet f?r nyttjander?tter.

Kostnaderna f?r kortfristiga leasingavtal p? 12 m?nader eller mindre och leasingavtal med tillg?ngar av l?gt v?rde under 10 000 euro (i enlighet med tr?skeln f?r godk?nnande av anl?ggningstillg?ngar) redovisas i resultatr?kningen.

ECB:s f?rm?ner efter avslutad tj?nstg?ring, andra l?ngfristiga f?rm?ner och f?rm?ner vid upph?rande av tj?nstg?ring

ECB har f?rm?nsbest?mda pensionsplaner f?r personalen och direktionsledam?terna samt f?r de ledam?ter av tillsynsn?mnden som ?r anst?llda av ECB.

Pensionsplanen finansieras genom tillg?ngar i en l?ngsiktig pensionsfond f?r personalen. Det obligatoriska bidraget fr?n ECB och personalen ?terspeglas i den angivna f?rm?nspelaren i planen. Personalen kan g?ra ytterligare frivilliga inbetalningar i ett avgr?nsat pensionsbidragssystem f?r ytterligare f?rm?ner.[20] Dessa ytterligare f?rm?ner beror p? beloppen p? de frivilliga inbetalningarna och avkastningen d?rav.

F?rm?ner efter avslutad tj?nstg?ring och ?vriga l?ngfristiga f?rm?ner f?r direktionsledam?terna och de ledam?ter av tillsynsn?mnden som ?r anst?llda av ECB ligger i icke-fonderade avtal. F?r personalen finns arrangemang i form av icke-fonderade avtal f?r f?rm?ner efter avslutad tj?nstg?ring, andra ?n pensioner och andra l?ngfristiga f?rm?ner.

F?rm?nsbest?md nettoskuld
Skulden, som bokf?rs i balansr?kningen under ”Diverse” (skulder) avseende f?rm?nsbest?mda pensionsplaner, inklusive andra l?ngfristiga f?rm?ner och f?rm?ner efter avslutad tj?nstg?ring, ?r nuv?rdet p? det f?rm?nsbest?mda pensions?tagandet vid balansdagen minus det verkliga v?rdet p? de tillg?ngar som anv?nds f?r att finansiera ?tagandet enligt planen.

De f?rm?nsbest?mda f?rpliktelserna ber?knas ?rligen av oberoende aktuarier med hj?lp av den s? kallade projected unit credit-metoden. Nuv?rdet av det f?rm?nsbest?mda ?tagandet ber?knas genom att diskontera det uppskattade framtida kassafl?det med en faktor som fastst?lls med h?nvisning till avkastningar per balansdagen p? f?retagsobligationer av h?g kvalitet, denominerade i euro och med liknande f?rfallotidsvillkor som det ber?rda ?tagandet.

Aktuariella vinster och f?rluster kan uppst? genom erfarenhetsbaserade justeringar (d?r det verkliga resultatet avviker fr?n de aktuariella antaganden som tidigare gjorts) och ?ndringar i aktuariella antaganden.

F?rm?nsbest?md nettokostnad
Den f?rm?nsbest?mda nettokostnaden delas upp i delar som redovisas i resultatr?kningen, och omv?rderingar i f?rm?ner till anst?llda efter avslutad tj?nstg?ring visas i balansr?kningen under ”V?rderegleringskonton”.

Det nettobelopp som debiteras resultatr?kningen best?r av

  1. de aktuella kostnaderna f?r ?rets pensionsf?rm?ner,
  2. kostnader f?r tj?nstg?ring avseende tidigare perioder f?r definierade f?rm?ner till f?ljd av en plan?ndring,
  3. nettor?ntan som har ber?knats till diskonteringsr?ntan p? den f?rm?nsbest?mda nettoskulden,
  4. omv?rderingar av andra l?ngfristiga f?rm?ner samt f?rm?ner vid upph?rande av tj?nstg?ring av l?ngfristig natur, i f?rekommande fall, i sin helhet.

Nettobeloppet som visas i ”V?rderegleringskonton” omfattar f?ljande poster:

  1. aktuariella vinster och f?rluster p? den f?rm?nsbest?mda f?rpliktelsen,
  2. den aktuella avkastningen p? f?rvaltningstillg?ngar, exklusive belopp som ing?r i r?ntenettot p? den f?rm?nsbest?mda nettoskulden,
  3. varje f?r?ndring i effekten av tillg?ngstaket, exklusive belopp som ing?r i r?ntenettot p? den f?rm?nsbest?mda nettoskulden.

Dessa belopp v?rderas ?rligen av oberoende aktuarier f?r att best?mma de l?mpliga skuldbeloppen i ?rsredovisningen.

Utel?pande sedlar

ECB och de nationella centralbankerna i euroomr?det, som tillsammans utg?r Eurosystemet, ger ut eurosedlar.[21] Det totala v?rdet av de eurosedlar som ?r i omlopp allokeras till centralbankerna i Eurosystemet per den sista arbetsdagen varje m?nad i enlighet med f?rdelningsnyckeln f?r sedlar.[22]

ECB har tilldelats 8 procent av det totala v?rdet p? utel?pande eurosedlar. Detta redovisas i balansr?kningen som en post p? skuldsidan ”Utel?pande sedlar”. ECB:s andel av totalt utgivna eurosedlar redovisas genom motsvarande belopp som fordringar p? de nationella centralbankerna. Dessa r?nteb?rande fordringar[23] redovisas under delposten ”Fordringar inom Eurosystemet: fordran avseende f?rdelning av eurosedlar inom Eurosystemet” (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” ovan). R?nteinkomster fr?n dessa fordringar inkluderas i resultatr?kningen under posten ”R?ntenetto fr?n f?rdelning av eurosedlar i Eurosystemet”.

Interimistisk vinstf?rdelning

Ett belopp som motsvarar summan av ECB:s int?kter fr?n eurosedlar i omlopp och int?kter fr?n v?rdepapper som innehas i penningpolitiska syften anskaffade inom a) programmet f?r v?rdepappersmarknaden, b) det tredje programmet f?r k?p av s?kerst?llda obligationer, c) programmet f?r k?p av v?rdepapper med bakomliggande tillg?ngar och d) programmet f?r k?p av offentliga v?rdepapper f?rdelas i januari f?ljande ?r genom en interimistisk vinstf?rdelning, om inte ECB-r?det beslutar annat.[24] Det delas ut till fullo om det inte ?r h?gre ?n ECB:s nettovinst f?r ?ret eller om ECB-r?det beslutar om att g?ra en avs?ttning till reserverna f?r finansiella risker. ECB-r?det kan ocks? besluta att minska det belopp fr?n ECB:s int?kter fr?n eurosedlar i omlopp som ska delas ut i januari med beloppet f?r de kostnader ECB haft i samband med utgivningen och hanteringen av eurosedlar.

?ndringar i redovisningsprinciperna

Till slutet av 2018 redovisade ECB kostnader relaterade till hyreskontrakt under ”Administrativa kostnader” i resultatr?kningen under kontraktets livsl?ngd. Efter utg?van av IFRS-standard 16 ”Leasing” har ECB justerat sina redovisningsprinciper fr?n och med den 1 januari 2019. Vid till?mpningen av dessa principer omv?rderades ECB:s alla hyreskontrakt avseende anl?ggningstillg?ngar f?r att fastst?lla om de kan kvalificeras som leasingavtal enligt de nya redovisningsprinciperna. Leasingavtalen identifierades med anv?ndning av den justerade bak?tblickande metoden, enligt vilken en nyttjander?tt ?r lika med den relaterade leasingskulden. Till f?ljd av detta har den komparativa informationen inte omv?rderats.

De resulterande nyttjander?tterna som redovisas i balansr?kningen per den 1 januari 2019 under ”Materiella och immateriella anl?ggningstillg?ngar” och ”Diverse” (skulder) ?r:

De relaterade kostnaderna kommer att redovisas i resultatr?kningen under ”?vriga r?ntekostnader” och ”Avskrivning av materiella och immateriella anl?ggningstillg?ngar”.

?vrigt

I enlighet med artikel 27 i ECBS-stadgan och p? rekommendation av ECB-r?det, godk?nde EU-r?det utn?mningen av Baker Tilly GmbH & Co. KG Wirtschaftsprüfungsgesellschaft, Düsseldorf (Tyskland) som externa revisorer att granska ECB f?r en period p? fem ?r t.o.m. slutet av r?kenskaps?ret 2022. Denna fem?rsperiod kan f?rl?ngas med upp till tv? ytterligare r?kenskaps?r.


2.4 Noter till balansr?kningen

Not 1 – Guld och guldfordringar

Den 31 december 2019 hade ECB ett innehav p? 16 229 522 uns[25] finguld, till ett marknadsv?rde p? 21 976 miljoner euro (2018: 18 193 miljoner euro). Inga transaktioner i guld ?gde rum 2019 och ECB:s innehav l?g d?rf?r of?r?ndrat kvar p? samma niv? som den 31 december 2018. ?kningen i euro p? detta innehav berodde p? en uppg?ng i marknadspriset f?r guld m?tt i euro (se ”Guld och tillg?ngar och skulder i utl?ndsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper” samt not 14, ”V?rderegleringskonton”).

Not 2 – Fordringar i utl?ndsk valuta p? hemmah?rande utanf?r och i euroomr?det

Not 2.1 – Fordringar p? IMF

Denna tillg?ng motsvarar ECB:s innehav av s?rskilda dragningsr?tter (SDR) och uppgick till 710 miljoner euro per den 31 december 2019 (2018: 692 miljoner euro). Det ?r resultatet av ett tv?v?gsavtal med Internationella valutafonden (IMF) om k?p och f?rs?ljning av SDR, varigenom IMF har fullmakt att p? ECB:s v?gnar s?lja och k?pa SDR mot euro, med en l?gsta respektive h?gsta innehavsniv?. I redovisningssyften behandlas SDR som en utl?ndsk valuta (se ”Guld och tillg?ngar och skulder i utl?ndsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”). ?kningen i det totala v?rdet p? ECB:s innehav av SDR berodde p? att SDR st?rktes mot euron under 2019 och r?nteint?kterna som erh?lls under ?ret.

Not 2.2 – Banktillgodohavanden och v?rdepapper, externa l?n och andra externa tillg?ngar samt fordringar i utl?ndsk valuta p? hemmah?rande i euroomr?det

Dessa tv? poster best?r av banktillgodohavanden och l?n i utl?ndsk valuta samt investeringar i v?rdepapper denominerade i US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi.

Det totala v?rdet p? dessa poster ?kade 2019 p? grund av ominvesteringen av ?rets inkomster, huvudsakligen i US-dollarportf?ljen, och uppskattningen av b?de US-dollarn och den japanska yenen gentemot euron.

ECB:s valutainnehav netto[26] per den 31 december 2019 var:

Not 3 – ?vriga fordringar i euro p? kreditinstitut i euroomr?det

Den 31 december 2019 bestod denna post av kontosaldon gentemot hemmah?rande i euroomr?det till ett belopp av 109 miljoner euro (2018: 300 miljoner euro).

Not 4 – V?rdepapper i euro utgivna av hemmah?rande i euroomr?det

Not 4.1 – V?rdepapper som innehas i penningpolitiska syften

Per den 31 december 2019 bestod denna post av v?rdepapper f?rv?rvade av ECB inom ramen f?r de tre programmen f?r k?p av s?kerst?llda obligationer (CBPP), programmet f?r v?rdepappersmarknaden (SMP), programmet f?r k?p av v?rdepapper med bakomliggande tillg?ngar (ABSPP) samt programmet f?r k?p av offentliga v?rdepapper (PSPP).[27]

K?p under det f?rsta CBPP-programmet var slutf?rda den 30 juni 2010 medan de i det andra CBPP-programmet avslutades den 31 oktober 2012. ECB-r?det beslutade att upph?ra med k?p i programmet f?r v?rdepappersmarknaden (SMP) den 6 september 2012.

Den 1 november 2019 ?terupptog Eurosystemet sina nettok?p av v?rdepapper inom ramen f?r k?p av tillg?ngar (APP)[28] i en m?natlig takt p? 20 miljarder euro i genomsnitt. Detta f?ljde efter en tio m?nader l?ng period sedan slutet av 2018, n?r Eurosystemet endast ?terinvesterade kapitalbeloppen fr?n de f?rfallande v?rdepapper som k?pts inom ramen f?r APP i sin helhet. ECB-r?det f?rv?ntar sig att nettok?pen kommer att l?pa s? l?nge det erfordras f?r att f?rst?rka styrr?ntornas ackommoderande effekt, och upph?ra strax innan de b?rjar h?ja styrr?ntorna. ECB-r?det avser ocks? att forts?tta ?terinvestera under en l?ngre tidsperiod efter det datum n?r ECB-r?det inleder h?jning av ECB:s styrr?ntor och i varje fall s? l?nge det ?r n?dv?ndigt f?r att bibeh?lla gynnsamma likviditetsvillkor och en v?sentlig grad av ackommoderande penningpolitik.

V?rdepapper som f?rv?rvats inom ramen f?r alla dessa program v?rderas till upplupet anskaffningsv?rde med avdrag f?r eventuell v?rdeminskning (se ”V?rdepapper” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Upplupet anskaffningsv?rde f?r de v?rdepapper som ECB innehar och marknadsv?rdet p? dessa[29] (redovisas inte i balansr?kningen eller i resultatr?kningen utan ges endast som j?mf?relse) ?r som f?ljer:

Minskningen i upplupet anskaffningsv?rde f?r portf?ljerna i program 1 och 2 f?r CBPP och SMP berodde p? v?rdepappersf?rfall. Minskningen i upplupet anskaffningsv?rde f?r v?rdepapper inom PSPP berodde p? nettoeffekten av avskrivningen av ?verkurser och underkurser, vilket mer ?n uppv?gde de nettok?p som gjorts under de tv? sista m?naderna 2019.

ECB-r?det bed?mer regelbundet de finansiella riskerna som ?r knutna till v?rdepapperen i alla dessa program.

V?rdeminskningstester genomf?rs ?rligen baserat p? data vid ?rets slut och godk?nns av ECB-r?det. I dessa tester bed?ms v?rdeminskningsindikatorer separat f?r varje program. I fall d? v?rdeminskningsindikatorer observerats har ytterligare analys utf?rts f?r att bekr?fta att de bakomliggande v?rdepapperens kassafl?den inte har p?verkats av en v?rdeminskning. Baserat p? resultaten av ?rets v?rdeminskningstest har inga f?rluster bokf?rts av ECB f?r de v?rdepapper som innehafts i dess penningpolitiska portf?ljer 2019.

Not 5 – Skulder inom Eurosystemet

Not 5.1. – Fordringar relaterade till f?rdelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

Denna post best?r av ECB:s fordringar gentemot de nationella centralbankerna i euroomr?det avseende tilldelning av eurosedlar inom Eurosystemet (se ”Utel?pande sedlar” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”) och uppgick den 31 december 2019 till 103 420 miljoner euro (2018: 98 490 miljoner euro). Avkastningen p? dessa fordringar ber?knas dagligen till den senast tillg?ngliga marginalr?ntan som anv?nds av Eurosystemet i anbuden p? de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna[30] (se not 22.2, ”R?ntenetto fr?n f?rdelning av eurosedlar i Eurosystemet”).

Not 6 – ?vriga tillg?ngar.

Not 6.1 – Materiella och immateriella anl?ggningstillg?ngar

Den 31 december 2019 omfattade dessa tillg?ngar f?ljande kategorier:

Per den 1 januari 2019 redovisade ECB fr?mst leasade kontorsbyggnader som byggnader med exklusiv nyttjander?tt samt relaterade byggnadsanl?ggningar, kontorsutrustning och annan utrustning som inventarier med exklusiv nyttjander?tt.

F?r ECB:s huvudbyggnad och kontorsbyggnader med exklusiv nyttjander?tt gjordes vid slutet av f?rra ?ret ett v?rdeminskningstest och ingen nedskrivningsf?rlust rapporterades.

Not 6.2 – ?vriga tillg?ngar

Denna post best?r fr?mst av investeringar av ECB:s egna medel som motpost till eget kapital och reserver och avs?ttningar f?r finansiella risker. Den omfattar ?ven 3 211 andelar i Bank for International Settlements (BIS) med en anskaffningskostnad p? 42 miljoner euro.

H?ri ing?r f?ljande poster:

Netto?kningen i denna post under 2019 berodde huvudsakligen p? ?terinvestering av r?nteint?kter fr?n portf?ljen f?r ECB:s egna medel och det ?kade marknadsv?rdet p? v?rdepapper i denna portf?lj.

Not 6.3 – Omv?rderingseffekter f?r instrument utanf?r balansr?kningen

Denna post best?r av v?rdef?r?ndringar i swappar och valutaterminer vilka var utest?ende per den 31 december 2019 (se not 19, ”Valutaswappar och -terminer”). Beloppet p? dessa v?rdef?r?ndringar uppgick till 619 miljoner euro (2018: 578 miljoner euro) och ?r resultatet av omr?kningen av s?dana transaktioner till motv?rdet i euro till de valutakurser som g?llde p? balansdagen, j?mf?rt med de v?rden i euro som var resultatet efter omr?kningen av transaktionerna till genomsnittskostnaden f?r respektive utl?ndsk valuta den dagen (se ”Instrument utanf?r balansr?kningen” och ”Guld och tillg?ngar och skulder i utl?ndsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Not 6.4 – F?rutbetalda kostnader och upplupna int?kter

Den 31 december 2019 l?g denna post p? 2 572 miljoner euro (2018: 2 738 miljoner euro). Den omfattade huvudsakligen upplupen r?nta p? v?rdepapper, inbegripet utest?ende r?nta betald vid f?rv?rven, till ett belopp p? 2 431 miljoner euro (2018: 2 589 miljoner euro (se not 2.2, ”Banktillgodohavanden och v?rdepapper, l?n och andra tillg?ngar, och fordringar i utl?ndsk valuta p? hemmah?rande i euroomr?det”, not 4, ”V?rdepapper i euro utgivna av hemmah?rande i euroomr?det” och not 6.2, ”?vriga finansiella tillg?ngar”).

I posten ing?r dessutom a) upplupna int?kter fr?n gemensamma Eurosystemprojekt (se not 27, ”?vriga int?kter”), b) andra f?rskottsbetalningar och c) upplupen r?nta p? andra finansiella tillg?ngar och skulder.

Not 6.5 – Diverse

Den 31 december 2019 l?g denna post p? 2 221 miljoner euro (2018: 2 039 miljoner euro) och inbegrep huvudsakligen det upplupna beloppet av ECB:s interimistiska vinstf?rdelning p? 1 431 miljoner euro (2018: 1 191 miljoner euro) (se ”Interimistisk vinstf?rdelning” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”, samt not 11.2, ”?vriga fordringar inom Eurosystemet (netto)”).

Det innefattar ?ven saldon till ett v?rde av 757 miljoner euro (2018: 567 miljoner euro) avseende swappar och valutaterminer som var utest?ende den 31 december 2019. Dessa ?r resultatet av omr?kningen av s?dana transaktioner till motv?rdet i euro till de genomsnittliga valutakurser som g?llde p? balansdagen, j?mf?rt med de v?rden i euro som g?llde d? transaktionerna ursprungligen bokf?rdes (se ”Instrument utanf?r balansr?kningen” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Per den 31 december 2018 inkluderade denna post ?ven ett belopp p? 244 miljoner euro, motsvarande de ?rliga tillsynsavgifterna fr?n enheterna under tillsyn. ECB fakturerade dessa kostnader i december 2018 med betalningsdatum i januari 2019. Tillsynsavgifterna f?r 2020 fakturerades i oktober 2019 med betalningsdatum i december 2019 och p? grund av detta kunde merparten tas in under samma r?kenskaps?r.

Not 7 – Utel?pande sedlar

Denna post best?r av ECB:s andel (8 procent) av samtliga eurosedlar i omlopp (se ”Utel?pande sedlar” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”) och den 31 december 2019 uppgick den till 103 420 miljoner euro (2018: 98 490 miljoner euro).

Not 8 – ?vriga skulder i euro till kreditinstitut i euroomr?det

Centralbankerna i Eurosystemet har m?jlighet att ?ven godta kontanter som s?kerhet f?r v?rdepappersutl?ningen inom ramen f?r PSPP utan att beh?va ?terinvestera dem. F?r ECB:s del utf?rs dessa operationer via ett specialiserat institut.

Den 31 december 2019 var det utest?ende beloppet f?r s?dana transaktioner med v?rdepappersutl?ning inom ramen f?r PSPP som genomf?rts med kreditinstitut i euroomr?det 1 325 miljoner euro (2018: 1 399 miljoner euro). Kontanter erh?llna som s?kerhet ?verf?rdes till Target2-konton. D? kontanterna fortfarande inte hade investerats vid ?rets slut, bokf?rdes dessa transaktioner p? balansr?kningen (se ”Reverserade transaktioner” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).[31]

Not 9 – Skulder i euro till ?vriga hemmah?rande i euroomr?det

Not 9.1 – ?vriga skulder

Den 31 december 2019 uppgick denna position till 20 466 miljoner euro (2018: 9 152 miljoner euro). Denna post innefattar inl?ning f?r Europeiska finansiella stabilitetsfaciliteten (EFSF) och Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Enligt artikel 21 i ECBS-stadgan f?r ECB fungera som fiskalt ombud f?r unionens institutioner, organ eller byr?er, centrala, regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligr?ttsliga organ eller offentliga f?retag i medlemsstaterna.

Denna post omfattar ?ven inl?ning eller betalningsmedel som godk?nns av ECB och som gjorts fr?n eller p? uppdrag av deltagare i EURO1 och RT1[32] som anv?nds som en garantifond f?r EURO1 eller som st?d f?r avveckling i RT1.

Not 10 – Skulder i euro till hemmah?rande utanf?r euroomr?det

Den 31 december 2019 uppgick denna position till 7 245 miljoner euro (2018: 10 361 miljoner euro). Den st?rsta komponenten var ett belopp p? 3 350 miljoner euro (2018: 3 682 miljoner euro) fr?n det fasta ?msesidiga sedelfondsarrangemanget med Federal Reserve Bank of New York. Inom detta arrangemang tillhandah?ller Federal Reserve System ECB med US-dollar i form av swapptransaktioner i syfte att erbjuda Eurosystemets motparter kortfristig finansiering i US-dollar. Samtidigt inleder ECB omv?nda swappar, s.k. back-to-back-swapptransaktioner, med nationella centralbanker i euroomr?det, vilka anv?nder de medel som uppst?r till att genomf?ra likvidiserande USD-transaktioner med Eurosystemets motparter i form av reverserade transaktioner. De omv?nda swapparna resulterade i fordringar eller skulder inom Eurosystemet mellan ECB och de nationella centralbankerna (se not 11.2, ”?vriga fordringar inom Eurosystemet (netto)”). Vidare resulterade de swapptransaktioner som genomf?rdes med Federal Reserve och de nationella centralbankerna i euroomr?det i terminsfordringar och -skulder som bokf?rs p? konton utanf?r balansr?kningen (se not 19, ”Valutaswappar och -terminer”).

Denna post omfattade ?ven ett belopp p? 3 271 miljoner euro (2018: 4 619 miljoner euro), best?ende av saldon hos ECB tillh?rande de nationella centralbankerna utanf?r euroomr?det. Dessa saldon uppst?r fr?n eller utg?r motpart till transaktioner genom Target2-systemet. Minskningen i dessa poster 2019 berodde p? betalningar fr?n hemmah?rande utanf?r euroomr?det till hemmah?rande inom euroomr?det.

?terstoden av denna post bestod av ett belopp p? 625 miljoner euro (2018: 2 059 miljoner euro) fr?n utest?ende transaktioner med v?rdepappersl?n inom ramen f?r PSPP, vilka utf?rts med hemmah?rande utanf?r euroomr?det varvid kontanter erh?lls som s?kerhet och ?verf?rdes till Target2-konton (se not 8, ”?vriga skulder i euro till kreditinstitut i euroomr?det”).

Not 11 – Skulder inom Eurosystemet

Not 11.1 – Skulder motsvarande ?verf?ring av valutareserver

Dessa skulder utg?rs av fordringar som nationella centralbanker i euroomr?det har p? ECB till f?ljd av ?verf?ring av valutareserver n?r de blev medlemmar i Eurosystemet. Enligt artikel 30.2 i ECBS-stadgan ?r dessa bidrag fastst?llda i f?rh?llande till de nationella centralbankernas andel i ECB:s tecknade kapital. Efter fem?rsjusteringen av de nationella centralbankernas vikter i f?rdelningsnyckeln f?r ECB:s tecknade kapital den 1 januari 2019, minskade vikterna av euroomr?dets nationella centralbanker i ECB:s tecknade kapital (se not 15, ”Kapital och reserver”). Detta resulterade i en minskning av dessa skulder p? 448 miljoner euro till 40 344 miljoner euro, vilket framg?r av tabellen nedan.

R?ntan p? dessa skulder ber?knas dagligen till den senast tillg?ngliga marginalr?nta som anv?nds av Eurosystemet i anbuden p? de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, justerad f?r att ingen r?nta betalas p? den komponent som utg?rs av guldfordringar (se not 22.3, ”Ers?ttning baserad p? de nationella centralbankernas fordringar avseende ?verf?rda valutareserver”).

Not 11.2 – ?vriga skulder inom Eurosystemet (netto)

Under 2019 bestod denna post av euroomr?dets nationella centralbankers Target2-konton gentemot ECB och skulden till de nationella centralbankerna i euroomr?det avseende ECB:s interimistiska vinstf?rdelning (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” respektive ”Interimistisk vinstf?rdelning” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Minskningen i Target2-nettoskulden berodde fr?mst p? a) ?kningen i ins?ttningar som accepteras av ECB i dess roll som fiskalt ombud (se not 9, ”Skulder i euro till ?vriga hemmah?rande i euroomr?det”), b) r?nteint?kten som erh?lls f?r v?rdepapper som innehas i penningpolitiska syften och c) inl?sen av v?rdepapper som f?rv?rvats inom SMP och de tv? f?rsta programmen f?r st?dk?p av s?kerst?llda obligationer, vilka avvecklades via Target2-konton. Effekterna av dessa faktorer motverkades delvis genom a) APP-nettok?pen, vilka ocks? avvecklades via Target2-konton, b) utbetalningen av ECB:s vinstf?rdelning f?r 2018, c) minskningen i kontanter erh?llna som s?kerhet mot utl?ning av program f?r k?p av offentliga v?rdepapper (se not 8, ”?vriga skulder i euro till kreditinstitut i euroomr?det”, och not 10, ”Skulder i euro till hemmah?rande utanf?r euroomr?det”) samt d) avvecklingen via Target2 av betalningar fr?n hemmah?rande i euroomr?det till hemmah?rande utanf?r euroomr?det (se not 10, ”Skulder i euro till hemmah?rande utanf?r euroomr?det”).

Avkastningen p? Target2-positioner, med undantag f?r saldon som uppst?tt som resultat av dessa back-to-back-swapptransaktioner i samband med likvidiserande transaktioner i USD, ber?knas dagligen till den senast tillg?ngliga marginalr?nta som anv?nds av Eurosystemet i anbuden p? de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna.

Not 12 – ?vriga skulder

Not 12.1 – Omv?rderingseffekter f?r instrument utanf?r balansr?kningen

Denna post best?r av v?rdef?r?ndringar i swappar och valutaterminer vilka var utest?ende per den 31 december 2019 (se not 19, ”Valutaswappar och -terminer”). Beloppet p? dessa v?rdef?r?ndringar uppgick till 709 miljoner euro (2018: 641 miljoner euro) och ?r resultatet av omr?kningen av s?dana transaktioner till motv?rdet i euro till de valutakurser som g?llde p? balansdagen, j?mf?rt med de v?rden i euro som var resultatet efter omr?kningen av transaktionerna till genomsnittskostnaden f?r respektive utl?ndsk valuta den dagen (se ”Instrument utanf?r balansr?kningen” och ”Guld och tillg?ngar och skulder i utl?ndsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Not 12.2 – Upplupna kostnader och f?rutbetalda int?kter

Den 31 december 2019 omfattade denna post f?ljande kategorier:

Not 12.3 – Diverse

Den 31 december 2019 l?g denna post p? 2 188 miljoner euro (2018: 1 178 miljoner euro). D?ri ingick tillgodohavanden p? 662 miljoner euro (2018: 580 miljoner euro) avseende swappar och valutaterminer som var utest?ende per den 31 december 2019 (se not 19, ”Valutaswappar och -terminer”). Dessa saldon uppstod vid omr?kning av s?dana transaktioner till motv?rdet i euro till de genomsnittliga valutakurser som g?llde p? balansdagen, j?mf?rt med de v?rden i euro som g?llde d? transaktionerna ursprungligen bokf?rdes (se ”Instrument utanf?r balansr?kningen” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Denna post innefattade ?ven en leasingskuld p? 232 miljoner euro till f?ljd av att de nya redovisningsprinciperna b?rjade till?mpas fr?n den 1 januari 2019 (se ”Leasing” och ”?ndringar i redovisningsprinciperna” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

I denna post ing?r ?ven ECB:s f?rm?nsbest?mda nettoskuld efter avslutad tj?nstg?ring och andra l?ngfristiga f?rm?ner f?r direktionsledam?ter och personal samt f?r de ledam?ter av tillsynsn?mnden som ?r anst?llda av ECB. F?rm?ner efter upph?rande av tj?nstg?ring till ECB-personal ing?r ocks?.

ECB:s f?rm?ner efter avslutad tj?nstg?ring, andra l?ngfristiga f?rm?ner och f?rm?ner vid upph?rande av tj?nstg?ring

Balansr?kning
De belopp som togs upp i balansr?kningen under ”Diverse” (skulder) f?r f?rm?ner efter avslutad tj?nstg?ring, andra l?ngfristiga f?rm?ner samt f?rm?ner vid upph?rande av tj?nstg?ring var:

Anm. Kolumnerna ”Direktion/Tillsynsn?mnd” visar belopp som avser b?de direktionen och tillsynsn?mnden.

F?r 2019 uppgick nuv?rdet p? den f?rm?nsbest?mda f?rpliktelsen gentemot personalen till 2 497 miljoner euro (2018: 1 608 miljoner euro) inkl. icke-fonderade ?taganden p? 323 miljoner euro (2018: 226 miljoner euro) avseende f?rm?ner efter avslutad tj?nstg?ring, andra l?ngfristiga f?rm?ner samt f?rm?ner efter upph?rande av tj?nstg?ring. Nuv?rdet p? den f?rm?nsbest?mda f?rpliktelsen gentemot ledam?ter i direktionen och ledam?ter i tillsynsn?mnden p? 39 miljoner euro (2018: 29 miljoner euro) avser endast f?rm?ner efter avslutad tj?nstg?ring och ?vriga l?ngfristiga f?rm?ner.

Omv?rderingar av ECB:s f?rm?nsbest?mda nettoskuld efter avslutad tj?nstg?ring redovisas p? balansr?kningen under skuldposten ”V?rderegleringskonton”. Omv?rderingsf?rluster under skuldposten uppgick till 749 miljoner euro 2019 (2018 129 miljoner euro) (se not 14, ”V?rderegleringskonton”).

F?r?ndringar i det f?rm?nsbest?mda pensions?tagandet, f?rvaltningstillg?ngar och omv?rderingsresultat
F?r?ndringarna i nuv?rdet p? de f?rm?nsbest?mda pensions?tagandena var:

Anm. Kolumnerna ”Direktion/Tillsynsn?mnd” visar belopp som avser b?de direktionen och tillsynsn?mnden.
1) Nettotal innefattande obligatoriska bidrag till och ?verf?ringar fr?n planerna. Det obligatoriska bidraget fr?n personalen ?r 7,4 procent och fr?n ECB 20,7 procent av grundl?nen.

De totala omv?rderingsf?rlusterna p? 763 miljoner euro p? v?rdet p? de definierade pensions?tagandena 2019 steg fr?mst beroende p? en minskning i diskonteringsr?ntan fr?n 2,3 procent 2018 till 1,2 procent 2019. Ytterligare k?llor f?r omv?rderingsf?rluster inkluderade till?mpningen av nya livsl?ngdstabeller och, i mycket mindre utstr?ckning, erfarenhetsjusteringar som ?terspeglade skillnaden mellan aktuariella antaganden som gjorts under f?reg?ende ?r och den faktiska erfarenheten.

Betalningar fr?n planen minskade till 24 miljoner euro (2018: 46 miljoner euro), fr?mst beroende p? billigare eng?ngsbetalningar till personal som antagits till ?verg?ngsprogrammet (CTS scheme). Detta program inf?rdes 2017 f?r personal som arbetat l?nge p? ECB f?r att underl?tta deras frivilliga ?verg?ng till verksamhet utanf?r ECB under speciella villkor.

F?r?ndringar i verkligt v?rde av pensionsplanernas tillg?ngar 2019 var:

Omv?rderingsvinsten p? planens tillg?ngar 2019 ?terspeglar det faktum att aktuell avkastning p? fondandelarna var v?sentligt h?gre ?n planens f?rv?ntade r?nteavkastning.

F?r?ndringar i v?rderegleringsresultat 2019 var:

Resultatr?kning
De belopp som togs upp i resultatr?kningen f?r 2019 var:

Anm. Kolumnerna ”Direktion/Tillsynsn?mnd” visar belopp som avser b?de direktionen och tillsynsn?mnden.

De totala omv?rderingsf?rlusterna p? l?ngfristiga f?rm?ner och f?rm?ner vid upph?rande av tj?nstg?ring som redovisades direkt i resultatr?kningen uppgick till 18 miljoner euro 2019. St?rsta delen av denna summa avs?g andra l?ngfristiga f?rm?ner och steg fr?mst beroende p? en minskning i diskonteringsr?ntan fr?n 2,3 procent 2018 till 1,2 procent 2019.

Kostnader avseende tj?nstg?ring minskade under 2019 till 92 miljoner euro (2018: 98 miljoner euro), fr?mst beroende p? ?kningen av diskonteringsr?nta fr?n 2,1 procent 2017 till 2,3 procent 2018.[33]

Huvudantaganden
Vid f?rberedelserna av de v?rderingar som det h?nvisas till i denna not har de oberoende aktuarierna anv?nt antaganden som direktionen har godk?nt f?r redovisning och rapportering. De viktigaste antaganden som anv?nts f?r att ber?kna skulden f?r f?rm?ner efter avslutad och ?vriga l?ngfristiga f?rm?ner visas nedan:

1) Dessa antaganden anv?ndes f?r att ber?kna ECB:s f?rm?nsbest?mda pensions?taganden som finansieras av tillg?ngar med underliggande kapitalgaranti.
2) D?rut?ver tas h?nsyn till enskilda l?ne?kningar p? upp till 1,8 procent per ?r beroende p? ?lder f?r medlemmarna i pensionsplanen.
3) I enlighet med reglerna f?r ECB:s pensionsplan ska pensionerna h?jas varje ?r. Om den allm?nna justeringen av ECB-anst?lldas l?ner ?r l?gre ?n prisinflationen ska pensionsh?jningen vara i linje med den allm?nna l?nejusteringen. Om den allm?nna l?nejusteringen ?r h?gre ?n prisinflationen ska den allm?nna l?nejusteringen anv?ndas f?r att best?mma pensionsh?jningen, f?rutsatt att ECB:s pensionsplans finansiella st?llning till?ter en s?dan h?jning.

Frivilliga inbetalningar av personalen till ett avgr?nsat pensionsbidragssystem uppgick 2019 till 171 miljoner euro (2018: 140 miljoner euro). Dessa bidrag investeras i fondtillg?ngarna och leder till ett motsvarande ?tagande av samma v?rde.

Not 13 – Avs?ttningar

Denna post best?r fr?mst av avs?ttning f?r finansiell risk. Dess r?ckvidd utstr?cktes 2019 till att omfatta alla finansiella risker (dvs. marknads-, likviditets- och kreditrisker). Den omfattade tidigare endast avs?ttningar f?r valutakurs-, r?nte-, kredit- och guldprisrisker.

Avs?ttningen f?r finansiella risker kommer att anv?ndas f?r att bekosta framtida realiserade och orealiserade f?rluster i den utstr?ckning ECB-r?det anser l?mpligt. De fortsatta ?rliga kraven p? dessa reserver, och deras storlek, ses ?ver varje ?r baserat p? ECB:s bed?mning av n?mnda risker och med beaktande av ett antal faktorer. Storleken, inklusive beloppet i den allm?nna reservfonden, f?r inte ?verstiga v?rdet av ECB:s kapital som betalats in av de nationella centralbankerna i euroomr?det.

ECB-r?det beslutade den 31 december 2019 att frig?ra ett belopp p? 84 miljoner euro fr?n ECB:s avs?ttning f?r finansiella risker f?r att inte ?verskrida taket. Detta beslut fattades efter beaktande av i) minskningen i vikten av de nationella centralbankerna i euroomr?det i ECB:s tecknade kapital p? grund av fem?rsjusteringen av f?rdelningsnyckeln f?r ECB:s tecknade kapital per den 1 januari 2019 (se not 15, ”Kapital och reserver”) och ii) resultaten av utv?rderingen av ECB:s utsatthet f?r finansiella risker. Till f?ljd av detta minskade avs?ttningen f?r finansiella risker till 7 536 miljoner euro per den 31 december 2019, vilket motsvarar v?rdet p? ECB:s kapital som betalats av euroomr?dets nationella centralbanker vid denna tidpunkt.

Not 14 – V?rderegleringskonton

Denna post best?r huvudsakligen av omv?rderingsreserver som uppkommer fr?n orealiserade vinster p? tillg?ngar, skulder och instrument utanf?r balansr?kningen (se ”Resultatavr?kning”, ”Guld och tillg?ngar och skulder i utl?ndsk valuta”, ”V?rdepapper” och ”Instrument utanf?r balansr?kningen” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”). H?ri innefattas ?ven omv?rderingar av ECB:s f?rm?nsbest?mda nettoskuld efter avslutad tj?nstg?ring (se ”ECB:s f?rm?ner efter avslutad tj?nstg?ring, andra l?ngfristiga f?rm?ner och f?rm?ner vid upph?rande av tj?nstg?ring” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”, och not 12.3, ”Diverse”).

Den ?kade storleken p? v?rderegleringskontona beror fr?mst p? ?kningen i guldpriset och eurons depreciering mot US-dollar och japanska yen under 2019.

De valutakurser som anv?ndes f?r omv?rdering vid ?rets slut var:

Not 15 – Kapital och reserver

Not 15.1 – Kapital

?ndringar i ECB:s f?rdelningsnyckel
Enligt artikel 29 i ECBS-stadgan justeras nationella centralbankers vikter i ECB:s f?rdelningsnyckel f?r teckning av kapital vart femte ?r[34] i enlighet med varje medlemsstats andel av EU:s totala befolkning och BNP, med lika vikt.[35] Den fj?rde justeringen efter ECB:s grundande gjordes den 1 januari 2019, och de nationella centralbankernas andelar i ECB:s kapital justerades enligt f?ljande:

ECB:s inbetalade kapital
ECB:s tecknade kapital ?r 10 825 miljoner euro. Vikten av euroomr?dets nationella centralbanker (med fullt inbetalda andelar) i ECB:s tecknade kapital minskades med 0,7739 procentenheter till f?ljd av fem?rsjusteringen av f?rdelningsnyckeln f?r ECB s tecknade kapital. Vikten av de nationella centralbankerna utanf?r euroomr?det (vilka endast betalar 3,75 procent av sina andelar) ?kade lika mycket. S?ledes minskade det inbetalade kapitalet f?r ECB med 81 miljoner euro till 7 659 miljoner euro den 1 januari 2019 (se tabellen nedan):


2.5 Instrument utanf?r balansr?kningen

Not 16 – Program f?r v?rdepappersl?n

Som en del av f?rvaltningen av ECB:s egna medel har ECB slutit avtal om ett program f?r v?rdepappersl?n d?r ett specialiserat institut genomf?r transaktioner med v?rdepappersl?n f?r ECB:s r?kning.

I ?verensst?mmelse med ECB-r?dets beslut st?r dessutom ECB:s v?rdepappersinnehav f?rv?rvade inom CBPP 1, 2, och 3, inom PSPP, liksom inom SMP vilka ocks? ?r giltiga f?r k?p inom PSPP, till f?rfogande f?r utl?ning. [36]

S?vida dessa operationer med v?rdepappersutl?ning inte g?rs med s?kerheter i form av kontanter som inte ?r investerade vid ?rets slut bokf?rs dessa transaktioner p? konton utanf?r balansr?kningen.[37] S?dana operationer med v?rdepappersutl?ning, med ett v?rde p? 10 076 miljoner euro (2018: 9 646 miljoner euro) var utest?ende per den 31 december 2019. Av detta belopp h?nf?rde sig 5 502 miljoner euro (2018: 4 440 miljoner euro) till v?rdepappersl?n i penningpolitiska syften.

Not 17 – R?ntefuturekontrakt

Den 31 december 2019 var f?ljande transaktioner utest?ende, v?rderade till sista marknadskurs f?r ?ret:

Dessa transaktioner utf?rdes i samband med f?rvaltningen av ECB:s valutareserver.

Not 18 – R?nteswappar

R?nteswapptransaktioner med ett nominellt v?rde p? 703 miljoner euro (2018: 519 miljoner euro), v?rderade till sista marknadskurs f?r ?ret, var utest?ende den 31 december 2019. Dessa transaktioner utf?rdes i samband med f?rvaltningen av ECB:s valutareserver.

Not 19 – Valutaswappar och -terminer

F?rvaltningen av valutareserven
Valutaswappar och -terminer gjordes 2019 i samband med f?rvaltningen av ECB:s valutareserver. Utest?ende fordringar och skulder fr?n dessa transaktioner per den 31 december 2019 visas till sista marknadskurs f?r ?ret enligt f?ljande:

Likvidiserande transaktioner
Fordringar och skulder i US-dollar med avvecklingsdatum 2019 uppstod i samband med likvidiserande transaktioner i US-dollar till Eurosystemets motparter (se not 10 ”Skulder i euro till hemmah?rande utanf?r euroomr?det”).

Not 20 – Administration av uppl?ning och utl?ning

ECB hade under 2019 fortsatt ansvar f?r administrationen av EU:s upp- och utl?ningstransaktioner f?r systemet f?r medelfristigt ekonomiskt st?d samt den europeiska stabiliseringsmekanismen (ESM), f?r l?neavtalet med Grekland och f?r administrationen av betalningar av tv? EFSF-l?n. Under 2019 f?rmedlade ECB betalningar relaterade till dessa operationer samt ?ven betalningar kopplade till medlemmarnas teckning av ESM:s till?tna kapitalstock.

Not 21 – Ansvarsf?rbindelser fr?n p?g?ende r?ttsf?rfaranden

Flera r?ttsf?rfaranden har inletts mot ECB och andra EU-institutioner av kunder, aktie?gare och obligationsinnehavare vid cypriotiska kreditinstitut. De k?rande yrkade att de hade lidit ekonomisk skada till f?ljd av ?tg?rder som de ans?g hade lett till omstruktureringen av dessa kreditinstitut inom ramen f?r det finansiella st?dprogrammet f?r Cypern. I tv? av dessa m?l beslutade Europeiska unionens tribunal 2018 att k?randen saknade st?d f?r sin talan, och dessa avg?randen har nu ?verklagats till EU:s domstol. Detta ?r i linje med att tribunalen 2014 avvisade tolv liknande fall i sin helhet som sedermera ?verklagades till Europeiska unionens domstol 2016 som i sin tur antingen bekr?ftade att fallen skulle avvisas eller d?mde till ECB:s f?rdel. ECB:s deltagande i processen som ledde fram till inf?randet av det finansiella st?dprogrammet inskr?nkte sig till teknisk r?dgivning, i enlighet med ESM-f?rdraget, i samverkan med Europeiska kommissionen samt ett icke-bindande yttrande om f?rslaget till resolutionslag i Cypern. Det anses d?rf?r att ECB inte kommer att drabbas av n?gra f?rluster till f?ljd av dessa m?l.


2.6 Noter till resultatr?kningen

Not 22 – R?ntenetto

Not 22.1 – R?ntenetto p? valutareserven

Denna post best?r av r?nteint?kter efter avdrag f?r r?ntekostnader avseende ECB:s tillg?ngar och skulder netto i utl?ndsk valuta enligt nedanst?ende:

Den totala ?kningen i r?ntenettot under 2019 berodde huvudsakligen p? h?gre r?nteint?kter i US-dollarportf?ljen. Apprecieringen av den amerikanska dollarn mot euron bidrog ocks? till denna ?kning.

Not 22.2 – R?ntenetto fr?n f?rdelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

Denna post best?r av r?ntenetto fr?n ECB:s andel p? 8 procent av de utgivna eurosedlarna (se ”Utel?pande sedlar” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”, och not 5.1, ”Fordringar relaterade till f?rdelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”). R?ntenettot 2019 var noll beroende p? att r?ntan p? de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna l?g kvar p? 0 procent under hela ?ret.

Not 22.3 – Ers?ttning baserad p? de nationella centralbankernas fordringar avseende ?verf?rda valutareserver

Under denna rubrik redovisas ers?ttning till de nationella centralbankerna i euroomr?det p? deras fordringar avseende valutareserver som ?verf?rts till ECB (se not 11.1, ”Skulder motsvarande ?verf?ringen av valutareserver”). Avkastningen 2019 var noll, vilket avspeglar det faktum att r?ntan p? de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna l?g kvar p? 0 procent under hela ?ret.

Not 22.4 – ?vriga r?nteint?kter och ?vriga r?ntekostnader

?vriga r?nteint?kter och ?vriga r?ntekostnader 2019 var:

1) ECB:s r?ntenetto fr?n SMP-innehav av grekiska statsobligationer uppgick till 94 miljoner euro (2018: 127 miljoner euro).

Not 23 – Realiserade vinster/f?rluster p? finansiella transaktioner

Realiserade nettovinster/-f?rluster fr?n finansiella transaktioner 2019 var:

Realiserade nettovinster/-f?rluster innefattar realiserade vinster och f?rluster p? v?rdepapper, r?nteterminer och -swappar Realiserade nettovinster 2019 berodde huvudsakligen p? realiserade vinster p? v?rdepapper i US-dollarportf?ljen som resultat av l?gre r?ntor p? v?rdepapper i US-dollar j?mf?rt med 2018.

Not 24 – Nedskrivningar av finansiella tillg?ngar och positioner

Nedskrivningar av finansiella tillg?ngar och positioner var 2019:

Marknadspriser p? ett antal v?rdepapper som innehas i kapitalbasmedel och i US-dollarportf?ljer minskade i samband med en ?kning i motsvarande r?ntor mot slutet av 2019. Detta resulterade i orealiserade prisf?rluster vid ?rets slut.

Not 25 – Nettoint?kter/-kostnader fr?n avgifter och provisioner

F?r 2019 bestod int?kter under den h?r posten huvudsakligen av tillsynsavgifter och administrativa sanktioner som ECB ?lagt enheter under tillsyn f?r bristande efterlevnad av EU:s regelverk f?r banktillsyn (inbegripet ECB:s tillsynsbeslut). Utgifterna utgjordes huvudsakligen av dep?avgifter.

Int?kter och utgifter som h?r samman med tillsynsuppgifterna
ECB tar ut ?rsavgifter fr?n enheter som st?r under tillsyn f?r att t?cka s?dana kostnader som uppst?r under ut?vandet av tillsynsarbetet. ECB tillk?nnagav i april 2019 att ?rsavgifterna f?r tillsynen 2019 skulle uppg? till 576 miljoner euro. Denna siffra baserades p? uppskattade ?rliga tillsynsutgifter p? 559 miljoner euro 2019, efter justeringar f?r i) underskott p? 15 miljoner euro som ?verf?rts fr?n avgiftsperioden 2018 och ii) ?terbetalade belopp som ?terbetalats till enskilda banker f?r tidigare avgiftsperioder[38] (2 miljoner euro).

Baserat p? ECB:s faktiska utgifter f?r banktillsynsuppgifter var int?kterna fr?n 2019 ?rs tillsynsavgifter 537 miljoner euro. ?verskottet p? 22 miljoner euro, som berodde p? skillnaden mellan de ber?knade kostnaderna (559 miljoner euro) och de faktiska kostnaderna (537 miljoner euro) f?r 2019, visas under rubriken ”Upplupna kostnader och f?rutbetalda int?kter” (se not 12.2, ”Upplupna kostnader och f?rutbetalda int?kter”). Detta kommer att leda till en minskning av det totala belopp som tas ut under avgiftsperioden 2020, vilket efter genomf?randet av fakturering i f?rskott enligt det reviderade avgiftsramverket[39] kommer att ?ga rum 2021.

ECB f?r ocks? besluta om administrativa sanktioner mot enheter under tillsyn vilka inte f?ljer EU:s regelverk f?r banktillsyn (inbegripet ECB:s tillsynsbeslut). Int?kterna i samband h?rmed beaktas inte vid ber?kningen av de ?rliga tillsynsavgifterna. Ist?llet bokf?rs de som int?kter i ECB:s resultatr?kning och delas ut till de nationella centralbankerna i euroomr?det som del av ECB:s vinstf?rdelningssystem. F?r 2019 uppgick beloppet f?r de sanktioner som ECB ?lagt enheter under tillsyn till 7 miljoner euro.

ECB:s relaterade int?kter f?r tillsynsuppgifter 2019 var:

Tillsynsrelaterade utgifter h?rr?r fr?n den direkta tillsynen av betydande enheter, ?vervakningen av tillsynen av mindre betydande enheter och genomf?randet av ?vergripande uppgifter och specialtj?nster. De omfattar ?ven utgifter som h?rr?r fr?n st?domr?den som beh?vs f?r att uppfylla ECB:s tillsynsuppgifter, s?som lokaler, personalf?rvaltning, administration, budget och kontroll, redovisning, r?ttstj?nster, kommunikation och ?vers?ttning, internrevision, statistik och IT-tj?nster.

F?r 2019 var totala upplupna utgifter fr?n ECB:s tillsynsuppgifter, ?tertagna genom de ?rliga tillsynsavgifterna, som f?ljer:

Denna ?kning i det genomsnittliga antalet anst?llda som arbetar f?r ECB:s banktillsyn ledde till en motsvarande ?kning i l?ner och f?rm?ner. Det st?rre antalet anst?llda ledde ocks? till ?kningen i lokalrelaterade kostnader, medan minskningen i operativa utgifter fr?mst berodde p? l?gre konsultutgifter i relation till tillsynsuppgifter, fr?mst avseende den riktade granskningen av interna modeller (TRIM), som avslutas 2020.

Not 26 – Int?kter fr?n aktier och andelar

Avkastning p? ECB:s innehav av aktier i BIS (se not 6.2, ”?vriga tillg?ngar”) redovisas under denna post.

Not 27 – ?vriga int?kter

Under 2019 kom diverse ?vriga int?kter fr?mst fr?n de samlade bidragen fr?n de nationella centralbankerna i euroomr?det till kostnader som ECB haft i samband med gemensamma Eurosystemprojekt.

Not 28 – Personalkostnader

Personalkostnaderna f?r 2019 var:

1) L?ner och allm?nna f?rm?ner ?r utformade efter och j?mf?rbara med motsvarande l?neplaner i Europeiska unionens institutioner.

Genomsnittligt antal anst?llda (motsvarande heltidsekvivalenter)[40] uppgick till 3 770 (2018: 3 546), varav 349 var i ledande st?llning (2018: 337).

Personalkostnaderna ?kade 2019 fr?mst p? grund av h?gre genomsnittligt antal ECB-anst?llda och h?gre utgifter i relation till andra l?ngfristiga f?rm?ner, fr?mst p? grund av anv?ndningen av en l?gre diskonteringsr?nta f?r den aktuariella v?rderingen i slutet av 2019 (se not 12.3, ”Diverse”).

Ers?ttning till direktionen och tillsynsn?mnden
Ledam?terna i direktionen och de ledam?terna i tillsynsn?mnden som ?r anst?llda av ECB erh?ller en grundl?n och f?rm?ner f?r bostad och representation. Ordf?randen erbjuds en bostad i samband med ett separat bostadsbidrag. I enlighet med anst?llningsvillkoren f?r Europeiska centralbankens personal kan ledam?terna i direktionen och i tillsynsn?mnden ha r?tt till hush?llstill?gg, barnbidrag- och utbildningstill?gg, beroende p? deras individuella situation. L?nerna beskattas till f?rm?n f?r EU och d?rut?ver g?rs avdrag f?r pensions-, v?rd-, olycksfalls- och sjukf?rs?kringar samt l?ngtidsv?rd. P? bidragen utg?r ingen skatt och de ?r inte pensionsgrundande.

F?r 2019 var grundl?nerna f?r ledam?ter i direktionen och de ledam?ter i tillsynsn?mnden som ?r anst?llda av ECB (dvs. exkl. representanter f?r de nationella tillsynsmyndigheterna) som f?ljer:[41]

1) Denna summa utesluter l?nen av tillsynsn?mndens vice ordf?rande (Sabine Lautenschl?ger fram till februari 2019 och Yves Mersch sedan oktober 2019), vilken rapporteras tillsammans med de andra direktionsledam?ternas l?ner.

Samtliga ers?ttningar till ledam?terna i direktionen och tillsynsn?mnden och ECB:s bidrag till olycksfalls- och sjukf?rs?kringar samt l?ngtidsv?rd f?r deras r?kning uppgick till 1 182 767 euro (2018: 835 371 euro). ?verg?ngsbelopp kan betalas ut till tillsynsn?mndens och direktionens f.d. ledam?ter under en begr?nsad ?verg?ngsperiod efter att deras mandattid har l?pt ut. Under 2019 uppgick dessa betalningar, familjebidrag och ECB:s bidrag till olycksfalls- och sjukf?rs?kringar samt l?ngtidsv?rd f?r f.d. ledam?ter till 864 287 euro (2018: 169 346 euro). ?kningen i totala bidrag och ?verg?ngsbelopp beror fr?mst p? det st?rre antalet ledam?ter som l?mnar/kommer till ECB j?mf?rt med f?reg?ende ?r.

Pensionsbetalningar, inklusive f?rm?ner efter anst?llning och bidrag till olycksfalls- och sjukf?rs?kringar samt l?ngtidsv?rd f?r tidigare ledam?ter och deras anh?riga uppgick till 1 848 157 euro (2018: 3 047 064 euro) [42] Under 2019 innefattade denna summa en ?verf?ring till ett annat pensionssystem vid pensioneringen av en f.d. ledamot. I summan ingick 2018 en klumpsummebetalning till en tidigare ledamot i st?llet f?r framtida pensionsutbetalningar.

Not 29 – Administrationskostnader

Denna post uppg?r till 476 miljoner euro (2018: 525 miljoner euro) och omfattar alla ?vriga l?pande kostnader som konsultarvoden, IT, underh?ll av fastigheter, varor och utrustning som inte r?knas som investeringar och andra tj?nster och leveranser tillsammans med s?dana personalrelaterade kostnader som utbildning av personal och utgifter f?r rekrytering och flytt.

Minskningen 2019 berodde fr?mst p? l?gre kostnader i relation till lokaluthyrning, inhyrd personal och externa konsulter. L?gre hyreskostnader resulterade i en notering av byggnader med exklusiv nyttjander?tt i balansr?kningen (se ”?ndringar i redovisningsprinciperna” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper” och not 6.1, ”Materiella och immateriella anl?ggningstillg?ngar”) och dokumentationen av relaterade kostnader som depreciering.

Not 30 – Kostnader f?r sedelproduktion

Dessa kostnader avser fr?mst utgifter fr?n gr?ns?verskridande sedeltransporter mellan sedeltryckerier och nationella centralbanker, f?r leverans av nya sedlar och mellan nationella centralbanker f?r att j?mna ut under- och ?verskott. Dessa kostnader b?rs centralt av ECB.


2.7 H?ndelser efter balansr?kningens uppr?ttande

Not 31 – Justering av ECB:s f?rdelningsnyckel f?r teckning av kapital efter F?renade kungarikets uttr?de ur EU

Som resultat av F?renade kungarikets uttr?de ur EU 2019 och Bank of Englands d?rp? f?ljande uttr?de ur ECBS justerades vikterna i ECB:s kapitalnyckel f?r de kvarvarande nationella centralbankerna. F?ljande ?ndringar tr?dde i kraft den 1 februari 2020:

Effekt p? ECB:s kapital
ECB:s tecknade kapital var of?r?ndrat 10 825 miljoner euro efter Bank of Englands uttr?de ur ECBS. Bank of Englands andel i ECB:s tecknade kapital, som var 14,3 procent, omf?rdelades mellan nationella centralbanker b?de inom och utanf?r euroomr?det.

ECB:s inbetalade kapital f?rblir ocks? of?r?ndrat vid 7 659 miljoner euro 2020, n?r de kvarvarande nationella centralbankerna betalade Bank of Englands tidigare inbetalade kapital p? 58 miljoner euro. Under de tv? kommande ?ren kommer de nationella centralbankerna i euroomr?det att betala ?terstoden av sina ?kade andelar i ECB:s kapital i tv? delbetalningar efter Bank of Englands uttr?de ur ECBS. Detta leder till en ?kning i ECB:s inbetalade kapital fr?n 7 659 miljoner euro 2020 till 8 270 miljoner euro 2021 och 8 880 miljoner euro 2022.

Effekten p? de nationella centralbankernas fordringar motsvarar de till ECB ?verf?rda valutareserverna
Enligt artikel 30.2 i ECBS-stadgan har bidragen fr?n de nationella centralbankerna till ECB:s valutareserver fastst?llts i f?rh?llande till deras andel i ECB:s tecknade kapital. Den totala m?ngden valutareserver som ?verf?rts av de nationella centralbankerna i euroomr?det f?rblir p? samma niv? som f?re Bank of Englands uttr?de ur ECB. Sk?let till detta ?r a) ?kningen i vikt f?r euroomr?dets nationella centralbanker (som har ?verf?rt valutareserver till ECB) i ECB:s tecknade kapital p? grund av Bank of Englands uttr?de ur ECBS och b) ECB-r?dets beslut att minska avs?ttningen f?r bidrag fr?n nationella centralbanker i euroomr?det. F?ljaktligen ligger de nationella centralbankernas totala andel av dessa ?verf?ringar i stort sett p? samma niv?.


3 Revisionsber?ttelse av den oberoende revisorn

Nedanst?ende ?vers?ttning av revisionsber?ttelsen har utf?rts av ECB och ?r endast f?r information. I h?ndelse av avvikelse g?ller den engelska originalversionen undertecknad av Baker Tilly.


4 Not om vinst- eller f?rlustf?rdelning

Detta avsnitt ing?r inte i ECB:s ?rsredovisningshandlingar f?r ?r 2019.

I enlighet med artikel 33 i ECBS-stadgan ska ECB:s nettovinst f?rdelas p? f?ljande s?tt:

  1. ett belopp som ECB-r?det best?mmer och som inte f?r ?verstiga 20 procent av nettovinsten ska avs?ttas till den allm?nna reservfonden inom en gr?ns som motsvarar 100 procent av kapitalet och
  2. ?terstoden av nettovinsten ska f?rdelas mellan ECB:s andels?gare i f?rh?llande till deras inbetalda andelar.[43]

Vid f?rlust f?r ECB kan underskottet avr?knas mot ECB:s allm?nna reservfond och – om det beh?vs och efter beslut av ECB-r?det – mot de monet?ra inkomsterna f?r det ifr?gavarande r?kenskaps?ret i f?rh?llande till och upp till de belopp som f?rdelas p? de nationella centralbankerna enligt artikel 32.5 i ECBS-stadgan.[44]

ECB:s nettovinst f?r 2019 var 2 366 miljoner euro. Efter beslut av ECB-r?det gjordes en interimistisk vinstf?rdelning p? 1 431 miljoner euro som betalades ut till de nationella centralbankerna i euroomr?det den 31 januari 2020. ECB-r?det beslutade dessutom att f?rdela ?terstoden av vinsten p? 935 miljoner euro till de nationella centralbankerna i euroomr?det.

? Europeiska centralbanken. 2020

Postadress 60640 Frankfurt am Main, Tyskland
Telefon +49 69 1344 0
Webbplats www.auexnv.com.cn

Alla r?ttigheter f?rbeh?lls. ?tergivning f?r undervisnings?ndam?l och icke-kommersiella syften ?r till?ten, under f?ruts?ttning att k?llan anges.

F?r specifik terminologi h?nvisas till ECB glossary (finns endast p? engelska).

HTML ISBN 978-92-899-4220-4, ISSN 2443-4825, doi:10.2866/8613, QB-BT-20-001-SV-Q


[1]I det h?r dokumentet kan delsummorna avvika fr?n totalsummorna och procenttalen p.g.a. avrundning.
[2]”?rsredovisningen” omfattar balansr?kningen och resultatr?kningen och de tillh?rande noterna. ”?rsbokslutet” omfattar ?rsredovisningen, f?rvaltningsber?ttelsen, revisionsber?ttelsen och noten om vinst- eller f?rlustf?rdelning.
[3]Protokoll om stadgan f?r Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken
[4]APP best?r av det tredje programmet f?r k?p av s?kerst?llda obligationer (CBPP3), programmet f?r k?p av v?rdepapper med bakomliggande tillg?ngar (ABSPP), programmet f?r k?p av offentliga v?rdepapper (PSPP) och programmet f?r k?p inom f?retagssektorn (CSPP). ECB k?per inte v?rdepapper inom ramen f?r CSPP. Mer information om APP finns p? ECB:s webbplats.
[5]Det totala v?rdet av utel?pande sedlar inom Eurosystemet v?xte med 5 procent till 1 293 miljarder euro 2019. ECB innehar 8 procent av det totala v?rdet p? utel?pande eurosedlar. Denna andel bokf?rs under posten ”Utel?pande sedlar” och ”Fordringar inom Eurosystemet”.
[6]Se pressmeddelandet fr?n den 12 september 2019 om ECB-r?dets beslut.
[7]Amorteringen beror p? redovisningsprincipen som kr?ver att v?rdepapper omv?rderas upp?t eller ned?t fram till f?rfallodagen beroende p? om de f?rv?rvats till ett l?gre eller h?gre pris ?n nominellt v?rde. APP-innehaven k?ptes genomsnittligt ?ver nominellt v?rde, vilket ?r orsaken till att det bokf?rda v?rdet f?r innehavet minskar med tiden under i ?vrigt lika f?rh?llanden.
[8]Dessa innehav omfattar tillg?ngar i ”Fordringar i utl?ndsk valuta p? hemmah?rande utanf?r euroomr?det – Banktillgodohavanden och v?rdepapper, l?n och andra tillg?ngar, och ”Fordringar i utl?ndsk valuta p? hemmah?rande i euroomr?det”.
[9]ECB:s utgifter i samband med genomf?randet av tillsynsuppgifter t?cks genom de ?rsavgifter som tas ut av enheter under tillsyn.
[10]I balansr?kningsposten ”V?rderegleringskonton” ing?r ?ven omv?rderingar avseende f?rm?ner efter avslutad tj?nstg?ring.
[11]ECB:s int?kter fr?n eurosedlar i omlopp omfattar de r?nteint?kter som ECB erh?ller fr?n sin andel p? 8 procent av det totala v?rdet av eurosedlar i omlopp. Denna andel redovisas som fordran p? de nationella centralbankerna.
[12]Utgifter f?r banktillsyn tas upp under ”?vriga int?kter och kostnader” (se diagram 11).
[13]ES definieras som en sannolikhetsviktad genomsnittlig f?rlust som uppst?r i v?rsta (1-p) % av scenarier d?r p anger konfidensniv?n.
[14]Mer uppgifter om riskmodellen hittas i ”The financial risk management of the Eurosystem’s monetary policy operations”, ECB, juli 2015.
[15]Operativ risk definieras som den risk f?r negativa finansiella, verksamhetsm?ssiga eller f?rtroendem?ssiga effekter som beror p? personer, bristf?lligt genomf?rande eller upph?rande av den interna styrningen och verksamhetsprocesserna, stopp i system som processer ?r beroende av eller externa h?ndelser (naturkatastrofer eller externa attacker).
[16]Mer information om ECB:s ledningsstruktur finns p? ECB:s webbplats.
[17]N?rmare uppgifter om ECB:s redovisningsprinciper fastst?lls i ECB:s beslut (EU) 2016/2247 av den 3 november 2016 om ECB:s ?rsbokslut (ECB/2016/35), (EUT L 347, 20.12.2016, s. 1) i dess ?ndrade lydelse. I syfte att s?kerst?lla harmoniserad redovisning och finansiell rapportering av Eurosystemets transaktioner baseras beslutet p? ECB:s riktlinje (EU) 2016/2249 av den 3 november 2016 om den r?ttsliga ramen f?r redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34) (EUT L 347, 20.12.2016, s. 37), i dess ?ndrade lydelse. Dessa principer, som ?terkommande granskas och uppdateras n?r s? anses l?mpligt, ?verensst?mmer med best?mmelserna i artikel 26.4 i ECBS-stadgan, vilken f?reskriver ett harmoniserat tillv?gag?ngss?tt f?r de regler som styr Eurosystemets bokf?ring och rapportering.
[18]Ett l?gsta tr?skelv?rde p? 100 000 euro till?mpas f?r administrativt upplupna r?kningar och avs?ttningar.
[19]Per den 31 december 2019 deltog f?ljande nationella centralbanker utanf?r euroomr?det i Target2: Българска народна банка (Bulgarian National Bank), Danmarks Nationalbank, Hrvatska narodna banka, Narodowy Bank Polski och Banca Na?ional? a Romaniei.
[20]Betalningarna som ackumulerats av en anst?lld genom frivilliga inbetalningar kan anv?ndas vid pensionering f?r att inf?rskaffa ytterligare pension. Denna pension ska ing? i det f?rm?nsbest?mda pensions?tagandet fr?n denna tidpunkt.
[22]”F?rdelningsnyckeln f?r sedlar” inneb?r de procentsatser som erh?lls n?r h?nsyn tas till ECB:s andel av den totala utgivningen av eurosedlar och f?rdelningsnyckeln f?r tecknat kapital anv?nds p? de nationella centralbankernas andel av den totala utgivningen.
[25]Detta motsvarar 504,8 ton.
[26]Dessa innehav best?r av utl?ndska nettotillg?ngar denominerade i respektive valuta som ?r f?rem?l f?r valutaomv?rdering. De ing?r i ”Fordringar i utl?ndsk valuta p? hemmah?rande utanf?r euroomr?det”, ”Fordringar i utl?ndsk valuta p? hemmah?rande i euroomr?det”, ”Upplupna int?kter och f?rutbetalda kostnader”, ”Omv?rderingseffekter f?r instrument utanf?r balansr?kningen” (p? skuldsidan), och ”Upplupna kostnader och f?rutbetalda int?kter”, med beaktande av valutaterminer och swapptransaktioner under poster utanf?r balansr?kningen. Pris?kningar p? finansiella instrument i utl?ndsk valuta som orsakas av omv?rderingar ing?r inte.
[27]ECB k?per inte v?rdepapper inom ramen f?r programmet f?r k?p av v?rdepapper inom f?retagssektorn (CSPP).
[28]APP best?r av det tredje programmet f?r k?p av s?kerst?llda obligationer (CBPP3), ABSPP, PSPP och CSPP. Mer information om APP finns p? ECB:s webbplats.
[29]Marknadsv?rdena ?r indikativa och ber?knas p? grundval av marknadsnoteringar. I de fall inga marknadsnoteringar finns tillg?ngliga ber?knas marknadspriserna med hj?lp av Eurosystemets interna modeller.
[30]Den r?nta som Eurosystemet anv?nder i anbuden p? de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna har sedan den 16 mars 2016 varit 0,0 procent.
[31]Transaktioner med v?rdepappersl?n som inte ger upphov till oinvesterade kontanter som s?kerhet vid ?rets slut bokf?rs p? konton utanf?r balansr?kningen (se not 16, ”Program f?r v?rdepappersl?n”).
[32]EURO1 och RT1 ?r betalningssystem som drivs av ABE CLEARING S.A.S à capital variable (EBA Clearing).
[33]Kostnaderna avseende tj?nstg?ring ber?knas med hj?lp av det f?reg?ende ?rets diskonteringsr?nta.
[34]Dessa vikter ?ndras ?ven n?rhelst en ?ndring g?rs i sammans?ttningen av de nationella centralbanker som bidrar till ECB s kapital. Dessa ?r de deltagande medlemsstaternas nationella centralbanker.
[35]De statistiska underlagen som anv?ndes f?r denna justering meddelades till ECB av Europeiska kommissionen i enlighet med reglerna i ECB-r?dets beslut 2003/517/EG av den 15 juli 2003 om det statistiska underlag som ska anv?ndas vid ?ndring av f?rdelningsnyckeln f?r tecknande av ECB:s kapital (EUT L 181, 19.7.2003, s. 43).
[36]ECB k?per inte v?rdepapper inom ramen f?r CSPP och har f?ljaktligen inte n?gra s?dana innehav tillg?ngliga f?r utl?ning.
[37]Om det vid ?rets slut finns s?kerheter i form av kontanter som ?nnu inte investerats, bokf?rs dessa transaktioner p? konton utanf?r balansr?kningen (se not 8, ”?vriga skulder i euro till kreditinstitut i euroomr?det”, och not 10, ”Skulder i euro till hemmah?rande utanf?r euroomr?det”).
[39]Fr?n och med avgiftsperioden 2020 kommer ECB:s tillsynsavgifter att ber?knas efter avgiftsperioden, enligt ECB:s f?rordning (EU) nr 2019/2155 av den 5 december 2019 om ?ndring av f?rordning (EU) nr 1163/2014 om tillsynsavgifter (ECB/2019/37) (EGT L 327, 17.12.2019, s. 70).
[40]En heltidsekvivalent ?r en enhet lika med en anst?lld som arbetar heltid under ett ?r. Personal med tillsvidare-, visstids- eller korttidsanst?llning och ?ven deltagare i ECB:s Graduate Programme inkluderas i proportion med sina arbetade timmar. F?r?ldraledig och l?ngtidssjukskriven personal ing?r ocks?, d?remot inr?knas inte tj?nstledig personal.
[41]Beloppen ?r bruttobelopp, dvs. f?re skatteavdrag till f?rm?n f?r EU.
[42]F?r det nettobelopp som debiteras resultatr?kningen f?r pensioner f?r nuvarande ledam?ter i direktionen och nuvarande ledam?ter i tillsynsn?mnden som ?r anst?llda av ECB, se not 12.3, ”Diverse”.
[43]De nationella centralbankerna utanf?r euroomr?det ?r inte ber?ttigade till n?gon del av ECB:s utdelningsbara vinst och ?r inte heller skyldiga att bidra till att t?cka ECB:s eventuella f?rluster.
[44]Enligt artikel 32.5 i stadgan om ECBS ska summan av de nationella centralbankernas monet?ra inkomster f?rdelas p? de nationella centralbankerna i f?rh?llande till deras inbetalda andelar av ECB:s kapital.
北京pk赛车10官网 极速十一选五那个地方的 3d开奖结果今天的 天津十一选五技巧 广西11选5玩法 黑龙江11选5下注 陕西快乐10分 3d预测牛彩网 新疆11选5开奖直播 北单比分玩法技巧 5分是什么 浙江20选5 重庆幸运农场彩票夜场 配资平台公司 3d三个号今晚开奖 四川金7乐 2019年26选5开奖